- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 2. Gustaf III och hans tid (1788-1792) /
90

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Detta skulle således blifva frukten af en nära
tjuguårig regerings omsorger och arbeten för svenska
folkets upphjelpande och ära! En gammal och ädel
nation beröfvad sina väsendtliga friheter och förmåner
— — hvilken förnedring! Men ännu skulle ej
olyckans mått för Sverige vara bräddad t. — — —

Emellertid hade konungen fått en betydligt
utvidgad makt; men stod han väl derföre närmare målet
för sina finansiella behofs uppfyllande? Som det syntes,
ingalunda. Den makt han fått, var ej nog stor att
tillåta honom att efter behag beskatta nationen, och
äfven sjelfva säkerhetsakten, sådan den nu befanns, var
ju ej bekräftad af adeln, och så till vida knapt att
anse för en ordentligt tillkommen och stadfästad la
Det återstod då ej annat, än att sluta med det man
börjat, nemligen att i och genom ett hemligt utskott,
hvaruti man kunde antaga att adeln efter de sednaste
hvälfningarne förmodligen skulle göra mindre
svårigheter att utan alla förbehåll deltaga, försöka att vinna
sina ändamål, utan att behöfva till ständerna hänskjuta
frågan.

Det gick som man hade förutsett. Adeln gjorde
numera ingen svårighet vid att enligt konungens
önskan deltaga uti hemliga utskottet; och hvadmera är,
den syntes till och med vara ganska benägen att gå
hans önskningar och förslag rörande finansernas
ordnande och medels anskaffande till krigets fortsättande
till mötes. Denna benägenhet var dock mera skenbar;
ty när frågan uppstod, att i egenskap af rikets ständer
på sitt ansvar derom besluta, vägrade utskottet
be-stämdt att dertill bifalla. Det återstod då för konun-

!) Enligt 1786 års riksdagsbeslut fordrades för stiftandet af
grundlag trenne stånds bifall, men för förändring eller
antagandet af privilegier alla fyra ståndens, till följe hvaraf de
§§ i säkerhetsakten, som rörde grundlagsförändringar, kunde
anses för lagligen tillkomne, hvaremot de, som innehöllo nya
privilegier åt de ofrälse stånden, voro att betrakta såsom
rena usurpationer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:10:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/2/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free