Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
finna, att han åter kunde hafva något att hoppas, och
gaf general Armfelt i enligt dermed affattade ordres.
Sjelf begaf han sig samma dagar till Werelä, der
Armfelt emellertid öfverenskommit med Igelström att hålla ,
konferenserna. Dessa öppnades den 1 Augusti, under
bar himmel, då de båda generalerna, följda äf tre eller
fyra officerare utan eskort, till fots möttes på ett gärde,
som låg midt emellan förposterna, utmed Kymmeneelf.
Armfelt förklarade, att såframt ej Porten tillfredsställdes
och han i en särskilt § i fredsinstrumentet fick
bekräftelse derpå, skulle det blifva fåfängt att hoppas
någonting af detta möte; dessutom fordrade han en bättre
gräns, och att de förra fredsfördragen mellan de
respektive makterna i sjelfva fredsdokumentet med
tystnad förbigingos, på det Rysslands rätt att inblanda sig
i Sveriges angelägenheter ej mera måtte kunna sättas i
fråga. General Igelström svarade härpå med en
artighet, som i jemförelse med det språk han nyss fört
visserligen var ganska påfallande; men angående artikeln
om turkarne, ville han på intet vilkor derom upptaga
något slags förbindelse i sjelfva fredshandlingen,
allden-stund det skulle ha utseende af att innebära ett tvång
för kejsarinnan, hvilket vore alldeles öfverfiödigt, då
hon i de bestämdaste ordalag lofvade, att det oaktadt
sluta fred men dem, och till och med med uppoffringar
å sin sida.
De följande dagarne fortsattes konferenserne. Man
lät uppsätta tvenne tält, på kort afstånd från
hvarandra, för att mera beqvämt kunna mötas, och general
Igelström hade den artigheten, att låta konferenserna
hållas i det svenska. Armfelt fortfor att vara fast i
sina påståenden, liksom ryssen isynnerhet i hvad som
angick punkten om turkarne; han syntes ej heller i
fråga om gränsregleringen vilja gå så långt, som den
3venska ministern tycktes äska. Under allt detta var
ej stillestånd, men genom en tyst öfverenskommelse
rådde det bästa förhållande mellan de båda
arméerna, så att man fredligt promenerade mellan för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
