Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genomdrifva eller vidmakthålla något enda af de
förslag och planer, hvilka den uppgjort vid riksdagens
början. Ånnu återstod dock en enda punkt, hvarifrån
adeln hoppades kunna försvara sig, och om den detta
förmådde, kunde man hysa någon förhoppning att i
sinom tid åter se allt det nu gjorda omgjordt3).
Läsaren gissar lätt, att vi härmed syfta på frågan om
be-villningen skulle sättas på bestämd eller obestämd tid.
Också synes hela den nya oppositionen bland adeln —
så den moderata som den radikala — vara ense om
att yrka det förra; men — hvad betydde väl det emot
sådane anstalter till våldsamheter och omhvälfningar,
som dem konungen beredde? Redan trodde sig adeln
hafva haft sitt sista plenum, då den oförmodadt blir
sammankallad den 27 April. Kl. 11 f. m. infann sig
konungen på riddarhuset, endast åtföljd af sin kavaljer,
grefve Adam Lewenhaupt, samt fattade, till allas
förvåning, sjelf landtmarskalksstafven och började att föra
ordet! Under tiden samlades folkmassan, rusig och till
en del beväpnad, i stora flockar utanför adelns
ses-sionsrum på riddarhustorget, ja flere rusade upp och hotade
att spränga dörren till sessionssalen. Men flere bland
adelns egne ledamöter hade äfven beväpnade inmängt
sig i hopen, beredde att möta våld med våld.
Konungen talade med värma, med öfvertygande kraft och
vältalighet för nödvändigheten af bevillningens utsättande
till nästa riksdag; men flere kraftiga stämmor uppträdde
emot honom. Alla de moderata talarne, Duwall,
Wacht-meister, Spaldencreutz, och till en del sjelfva
Stjern-granat syntes alldeles beredde att i denna punkt ej göra
några eftergifter. Ögonblicket var nu i hög grad kri-
3) Att detta var afsigten med adelns vägran att bifalla
hevill-ningen på obestämd tid, säger Hamilton (a. st.) bestämdt.
»Kunde denna (tiden) utstakas, (och detta var nu
egentligen ståndets ensak), så innebar en dylik bestämd tid en
tillkommande riksdag, törhända då mer upplysning, andra
tänkesätt, och som en följd deraf en ändring af allt det, som
nu var skedt».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
