- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 3. Förmyndar-regeringen (1792-1796) /
107

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

med knapt att försvara sig, hvarpå den gamla mannen
erhöll sin skrapa af hertigen, som derjemte förklarade,
att Gyldenstolpe med förlusten af sin tjenst samt förbud
att visa sig i Stockholm skulle af nåd och
barmhertig-het befrias från allt vidare tilltal för sin brottslighet.
Gyldenstolpe bugade sig, anhöll af rörelse öfver den
stora och oförtjenia nåden, som blifvit honom bevisad,
att få kyssa hertigens hand, hvilket beviljades, hvarcfter
han afträdde. Sedan inkallades konungen ånyo, då man
med hög röst uppläste hans i hertigens namn afgifna
befallning till Svea hofrätt att ofördröjligen företaga samt
till skyndsamt afdömande befordra ransakningen rörande
ifrågavarande högmålsbrott, utan afseende på den i
baron Armfelts stämning utsatta tiden, hvarjemte Armfelt
sjelf borde dömas, så snart nämnde tid tilländalupit,
utan att han sig infunnit. Denna konungens befallning
jemte oftanämnde dokumenter, öfverlemnades i
riks-drotsets hand, hvarcfter konseljen åtskiljdes6).

Vi skola till längre fram i denna del uppskjuta att
vidröra några af de märkligare detaljerna af den period
utaf rättegången, hvilken nu följde, samt tillsvidare
endast hålla oss till resultaterna deraf. På grund af de
starka bevis, som genom förutnämnde handlingar erbjödo
sig, kunde de anklagade nu omöjligen undgå att fällas.
De mest komprometterade, såsom fröken Rudensehöld,
kongl. sekreteraren Ehrenström samt Armfelt sjelf,
dömdes till döden; några andra, såsom AminofF och Franc,
frikändes med vissa förbehåll, hvaremot alla de öfriga
blefvo helt och hållet frikände. Besynnerligt nog
skärptes domen för de fleste både i högsta domstolen och af
konungen. Sålunda förordnades t. ex. om baron
Armfelt, att hans namn skulle offentligen å skampåle anslås
uti alla större städer i konungariket enligt följande
formulär: »Gustaf Mauritz, sitt fäderneslands förrädare,
fridlös öfver allt Sveriges ril<e med underliggande länder». Kongl.

6) Protokoll hallct på Slockliolms slott d. 9 Apr. 1794 (Irvckt i
alla tidningar) samt flere anteckningar i della ämne i S. S.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:10:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/3/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free