- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 3. Förmyndar-regeringen (1792-1796) /
168

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

genom utspridandet af allehanda rykten förbereda
allmänheten på hvad som föregick. Så hörde man
nemligen snart allmänt sägas, att Gustaf ej hyste den
ringaste böjelse för prinsessan af Mechlenburg, att lian
aldrig hy’st någon sådan, att han till detta val blifvit
tvungen af Reuterholm och hans anhang, som dermed
ville hämnas på kejsarinnan, samt slutligen att han
endast och allenast höll af storfurstinnan Alexandra_____________________

Regeringen, som fann sig i hög grad besvärad af dessa
rykten, gjorde väl allt för att vederlägga dem, men
lyckades deri föga. De begge liofven i Stockholm och
Schwerin, som straxt efter förmälningen genom en
ömsesidig beskickning tagit första steget till ett närmande
till hvarandra, befunno sig i följd af allt detta i en
högst obehaglig ställning. Baron Biilow, som i
Stockholm representerade hertigen af Mechlenburg, kunde
svårligen undgå att varseblifva hvad som tilldrog sig
midt under lians ögon, och friherre Klinkowström, som
hade blifvit utnämnd till konungens minister hos hofvet
i Schwerin, befann sig i ej mindre obehaglig ställning.
Den stackars prinsessan Lovisa Charlotta af Mechlenburg,
som hittills endast drömt om lyckan att blifva Sveriges
drottning, oroades högeligen af allt detta trassel, som ’på
sätt vi nämnt, äfven förorsakade de styrande i
Stockholm tusen obehagligheter, och fåfängt sökte hertigen och
Reuterholm att bringa konungen på bättre tankar rörande
hvad han var skyldig så väl sig sjelf som rikets värdighet
och den unga olyckliga furstinnan 8).

*) Jfr om allt detta: Auleulika underrättelser om trolofningens
upphäfvande mellan Gustaf IV Adolf och Lovisa Charlotta af
Mechlenburg, jemte flere anteckningar i S. S. — I dessa
intriger bör man igenkänna Budbergs, grefven och grefvinnan
St. Priests, eller i allmänhet det i Stockholm existerande Ryska
parliets finger. Genom särskilt Cirkulär till Sveriges ministrar
vid utrikes hof (af den 1!) Februari 1796) sökte regeringen
motverka dessa rykten. Grefve de St. Priest förvisades
slutligen hofvet och hufvudstaden, då han begaf sig lill Petersburg.
Detla var Reuterholms verk, som länge förgäfves yrkat på denna
kraftåtgärd emot »en känd och gagnerad Rysk spion». Då

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:10:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/3/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free