Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dcmien invalde till grefve Fersens efterträdare en un»
0 O
vitterlekare, vid namn Silfverstolpe’). Hilraf
förgrymmades Reuterholm till den grad, att han lät genom en
skarp skrifvelse upphäfva akademien och lade beslag på
dess papper, som inventerades af justitiekanslern. Som
skäl för denna lika orättvisa, som löjliga makt-åtgärd
anfördes några uttryck, Silfverstolpe i sitt inträdestal
öfver Fersen begagnat, och hvilka uttryck skulle enligt
förmenande vara skymfande för Gustaf III:s minne (sic!)
och innefatta jakobinska, för den allmänna säkerheten
och lugnet vådliga åsigter 2).
’) Axel Gabriel, då försle Riddarhuskanslist, och drottning Sofia
Magdalenas hofjunkare och handsekreterare. S. hade genom
sina Äreminnen öfver Birger Jarl (17911 och Sten Sture d. v.
samt för Skaldebrefvet till dem som söka ett odödligt namn
(1792) gjort sig värdig den heder, honom vederfors, då han
invaldes i Sv. akademien.
ä) Den 4 Mars 1795 höll S. sitt intriidestal, som den 7 samma
månad ådrog akademien detta hårda öde. S. yttrade i sitt
tal, att grefve Fersen jemte flera riddarhusets ledamöter med
heder hade trädt i arrest 1789, och att ännu flere deruti velat
vara honom följa k t ige. besynnerligt alt ett dylikt yttrande
skulle såra It., som sjelf delat Fersens och de olyckliga
adelsmännens öde och tänkesätt under nämnde riksmöte! Men R.
såg numera Jakobinism öfver allt och var på sätt och vis en
vän af säkerhetsakten; åtminstone höll han nödigt, att så
länge han sjelf satt vid styret, upprätthålla den emot alla
aristokratiska och demokratiska öfverdrifter. Jfr sid. 47 och fl. st.
lihuru anden i den nya akademistens tal sålunda visserligen
äfven må anses hafva väckt förargelse och ond blod hos
vederbörande på högre ort, visar dock allt, att del endast var ett
svepskäl för de stränghets-åtgärder, som följde. !t:s litterära
fåfänga, som hade blifvit sårad genom det afslag han rönt,
och hans för despotism fallne lynne spelade utan tvifvel
huf-vudrollen i denna ryktbara förföljelse, som för ingen del höjde
hans aktier bland allmänheten. Jfr slraxt nedanföre. Det var
i anledning af denna tilldragelse, som Rosenstein hotades att
skiljas från den unga konungen och afsändas till Amerika uti
en beskickning. Jfr sid. 264. Så snart S. hållit silt
inträdestal och det blifvit hertigen bekant, kallade denne Rosenstein,
som var akademiens sekreterare, samt yttrade, alt S:s tal var
impertinent, att författaren var en pojke och fått ingifvelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
