Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då vi vilja tala om hertig Carls
minderårighets-regering i sin helhet, ega vi vanligen endast att hålla
oss till baron Reuterholm, ty han var själen och den
allrådande kraften i densamma. Vid bedömandet af den
sinnesstämning, som under denna tidrymd rådde i
landet, blir det derföre i första rummet fråga om, huru
man bedömde Reuterholm, ty hela Sverige visste, att
han regerade hertigen och genom honom fäderneslandet.
Här må det derföre vara på sin plats att säga, det
ingen svensk minister och allsmäktig gunstling varit mera
hatad af nästan alla samhällsklasser än Reuterholm, den
tid han nedlade sina embeten och afträdde från
förvaltningen; orsakerna härtill voro flerfaldiga, till en del
billiga, till en del orättvisa.
Till en början böra vi anmärka, att
sinnesstämningen i landet var mycket olika vid olika tidpunkter
under de fyra och ett halft år, som minderårigheten räckte.
Så länge Reuterholm, de första månaderne af sin
styrelse, regerade i qvasi-liberal och nästan jakobinsk anda,
var han uppburen af alla de elementer i samhället, hvilka
hyllade denna riktning. Ilan var då också i samma
mån hatad och afskydd af de rent aristokratiska och
Gustavianska partifraktioner, som snart framträdde på
skådeplatsen 3).
Men detta förhållande undergick innan kort en
betydlig förändring. Sedan baron Armfelts sammansvärj-
af andra: att Rosenstein styrde akademien och var för allt
ansvarig, men att han genom sådant sökte bereda
regeringssättets fall och utbredde jakobinism genom tidningarne, som
stodo under hans inseende. Hos. svarade härpå, att. S. var en
hederlig karl, som kommit lill mogen ålder och att
akademien ej egde någon räIt alt rälta hans tal. Sedan sökte
man, ehuru förgäfves, att inför Svea hofrätt tilltala S. för sitt
tal (han hade redan förut förlorat sina holsysslor, men erhöll
skadeersättning, då han vid samma lid fick den lediga rid—
darhussekreterare-sysslan) och förföljelsen mot Rosenstein
strandade mot hans egen beslutsamhet och det skydd, han ålnjöt
af konungen.
") Jfr isynnerhet andra ocb tredje kapitlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
