Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kedrottningen samma dag eller dagen förut varit hos honom och
bedt honom framföra den eller den moralen, etc. etc, korteligen:
man har ännu aldrig i nägon barnkammare hört otroligare sagor
förtäljas, och likväl ansågs detta Danvikshjon ännu allt för ett
ulkoradt himmelskt redskap. Denna lycka och vår lät trogenhet
gjorde honom äfven dagligen mera uppblåst. Ilan var nu icke
mera nöjd med att i tysthet ljuga oss fulla med historier, som
aldrig kunde vederläggas: han slog derföre om på den profetiska
bogen, och började helt högt förutsäga menniskors öden,
dödster-miner och tillkommande händelser. Kejsarinnans i Ryssland och
konungens af Preussen död; Noriges intagande af hertig Carl; de
tre kronornas förening en dag uppå dess hjessa: sådant och
mycket mera dylikt visste han allt förut, ja på timman och minuten,
och det omtalte han för hvem det ville höra. Klokare bar han
sig icke heller åt med hvad han i andanom föresåg Sverige skulle
öfvergå. Missvexter utan all ända, blodbad och grufliga
revolutioner väntade oss, och lill all fanders olycka hade andarne äfven
uppenbarat honom, att konungen aldrig mera skulle återkomma,
utan på en vacker dag i Mars månad (den han också precist
utsatte) i Rom blifva hastigt afdagatagen. Denna märkvärdiga
tidning behöll han icke mera för sig sjelf, än alla de öfriga, tverlom
hade han ännu pä köpet den oerhörda djerfheten, att. sjelf i en
profetisk stil skrifva den ut till kungen jernte varning att uppå en
så olycklig dag taga sig väl tillvara, att ej finna sig nära någon
rödklädd person. Detta narraktiga bref, som kungen i början med
någon farhåga, men sedan naturligtvis med det yttersta förakt
ansåg, blef dock en verklig orsak lill det hemliga misstroende, han
under sin bortovaro såväl som efter sin hemkomst, till hertig Carl
och de fleste af dess förtrogne hyste, och hvilket, så mycket jag
af flere enskilta samtal med Hans Maj:t derom kunnat sluta,
nep-peligen mera lärer stå alt utrota, varandes hans medfödda
misstänksamhet och lätta inbillningskraft förvillade af denna spådom
till den grad, alt han föga i sitt sinne håller vederbörande fria
ifrån, med magisk kraft och genom förbudne, svartkonstige
operationer hafva velat påskynda dess uppfyllande och kronans
befästande på hertigens hufvud m. m., och, ehuru mästerligen herren
eljest vet alt förställa sig, var han likväl vid sin återkomst icke
i stånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
