- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 5. Regements-förändringen (1809-1810) /
320

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

order och tillåta drottningen i en särskilt släda samt i
sällskap med en af sina hofdamer fulja sin gemål till
Carlskrona. Carl XIII, som genast fick del af denna
anordning, gillade densamma. Några dagar sednare
af-reste de kungliga prinsessorna.

Sålunda se vi nu dessa höga resande plöja
snö-drifvorna i de svenska landskapen. Skjöldebrand satt
beständigt vid Gustaf Adolfs sida i dennes släda. Flera
officerare följde dem förklädda till borgare samt med
sablar och pistoler gömda under sina kläder. F. d.
konungen igenkändes på flera ställen, och vid några
tillfällen hörde man till och med dofva uttryck af missnöje
och ogillande, ehuru de beledsagande officerarnes kloka
och bestämda uppförande hindrade hvarje utbrott.

Vid ett hästombyte i Småland tilldrog sig följande
uppträde.

Konungen fick i sitt hufvud, att han borde åka i
drottningens släda. Häremot invände Skjuldebrand
ganska vördnadsfullt, att det ej kunde tillåtas, alldenstund
hans instruktioner uttryckligen förbjudo honom, att ett
enda ögonblick lemna kungens person. »Huru», inföll
Gustaf Adolf i raseri och sträckande knutna händer mot
generalen, »huru edra instruktioner? Har ni några skriftliga
sådane, eljest gör jag en konst i dem?»

»Jag hehöfver ej visa mina instruktioner», svarade
Skjuldebrand, med en säker ton och inseende att han
borde hastigt afklippa monarkens invändningar; »jag
befaller har. Alltså är det min vilja, att E. M. uppstiger i
denna släda».

Dessa sista ord beledsagades af en sträng blick,
och hade den lyckliga verkan, att den annars så envise
och okuflige Gustaf tigande kröp upp i slädan och på
ögonblicket inställde alla vidare invändningar.

I Norra Tysklands städer, såsom Stralsund,
Wis-mar och Lübeck m. fl., blef f. d. konungen och hans
familj emottagen med de största aktningsbetygelser, ja
man kunde säga, med verklig entusiasm. Isynnerhet var

detta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:11:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/5/0334.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free