Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’254
låta förstå, att England väl skulle kunna innehålla
betalningen af den million, man Aar oss skyldig för
Guadeloupe.
Hvad Preussen angår, så brydde det sig litet om
af hvem det skulle hafva förvärfvat Pomern; men då
det ansåg en tvångsåtgärd emot oss skola böra påskynda
uppfyllandet af dess syften i detta afseende, förenade
det sig med England. Österrikes aflägsenhet gjorde dess
åsigt mindre vigtig, och samma förhållande var med
Frankrike, hvilken makt man ansträngde sig att inveckla
uti detta gräl, ehuru den hade ingenting att skaffa med
fördraget i Kiel. Ryssland var den enda makt som
tvekade att förena sig med de andra, men det hade
ännu icke officielt tillkännagifva, att det erkände
Sveriges rätt till en skadeersättning för kostnaderna under
norska fälttåget 4).
Den 16 Februari 1815 lemnade lörd Castlereagh
kongressen för att närvara vid parlamentets öppnande.
Enligt de instruktioner ban lemnade sin efterträdare vid
kongressen, lörd Wellington, ålåg det denne
uttryckligen att söka förmå oss afstå ifrån våra anspråk i
förhållande till Danmark. Det närmare förloppet af
underhandlingarne, äfvensom frågans ställning i allmänhet,
belyses genom följande utdrag ur tvenne depescher från
grefve Löwenhielm.
Wien den 18 Februari 1815.
— — — »I går hade jag en konferens med
hertigen af Wellington, hvilken mycket talade ined mig
oin Pomerns afträdande till Danmark. Jag gjorde
gällande alla de rättvisa skäl som talade för att Sverige
icke tillhölls att med detta offer öka dem, det redan
bringat den gemensamma saken. Hertigen af Wellington
4J En minister, hvars namn vi böra förtiga, vågade tala med
kejsar Alexander om rättvisan att återgifva Danmark Norge.
Alexander reste sig hastigt upp och svarade: »Om eder herre
allvarsamt tänker på ett dylikt förslag, är jag färdig yrka alt
ban återlemnar hvad ban genom kriget och de nya
fördragen vunnit».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
