Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af en del Norrmän hittills blifvit föga erkändt och
ingalunda till sitt fulla värde uppskattadt, men som just
der-före framstår såsom ett desto ärofullare bevis på de nya
unionsregenternas och det Svenska folkets ridderliga
hög-sinthet?
Ty högsinnad var isanning den statskonst, som
före-stafvade Carl Johans uppförande emot Norge 1814 och
icke mindre högsinnadt det sätt, hvarpå Svenska folket
uttalade sin glädje Ofver föreningen och nationens
representanter sitt enhälliga gillande af de liberala
grundsatser, i öfverensstämmelse med hvilka den blifvit afslutad.
Detta är en åsigt, som vi tro icke skall jäfvas af
historien, när hon en gång i framtiden fäller sin slutdom
öfver denna stora tilldragelse, huru än meningarne
derom ännu må vexla både öster och vester om Kölen.
För att till denna framtida historia lemna
ytterligare några spridda bidrag vilja vi göra ett kort tillägg
till den i föregående del af detta arbete meddelade
skildring af föreningens afslutande emellan Sverige och
Norge.
Planen till en förening emellan de båda
grannrikena räknar sekelsgamla anor och har genomlefvat, snart
sagdt, hela vår historia. Redan från långt aflägena
århundraden tillbaka framskymtar denna plan, visserligen
icke — såsom »Skandinavismen» i våra dagar — med
karakteren af en nationel idé, en nationel rörelse, ett
na-tionelt behof, utan länge endast såsom ett foster af
dy-nastisk ärelystnad eller aristokratiskt maktbegär samt i
denna gestalt alltid olycksbringande, ofta förhatlig. Men
äfven i denna form torde doek föreningens tanke,
brytande fram än i det ena än i det andra af de båda
rikena, kunna anses hafva bildat en ej ovigtig länk i
ferner in Norwegen hätte regieren sollen, aber ich glaube
sicher, dass er unangenehm überrascht seyn würde, wenn er
jetzt in Kopenhagen die Norwegische Konstitution wieder
finden sollte, als Einleitung zu einen skandinavischen Bunde
oder als Folge davon». Se Deutshe Vierteljahrsschrift., erstes
Heft. 1842. Stuttgart u. Tübingen, sid. 237.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
