Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
omständigheter icke osannolikt, och den Norske
bedragaren Enno Brandröks uppträdande i Sverige såsom
föregifven fullmäktig från sina landsmän till att hylla
konung Erik och lösrycka Norge från förbindelsen med
Daumnrk antyder, att tanken på en förening ej var
utdöd i Norge.
Dylika planer ingingo äfven tidtals i Gustaf II
Adolfs och Axel Oxenstiernas omfattande och
djupsinniga statskonst. An förespeglade Gustaf Adolf under
det s. k. Knlmar-kriget Norrmännen den stora fördelen
af en förening med Sverige1), än framhöll han, under
förberedelserna till det Tyska fälttåget, för Kristian IV
’ igten af ett enigt och fast förbundet Skandinavien2),
medan deremot den store rikskansleren bestämdt afrådde
Sveriges inblandning i de Tyska angelägenheterna och
önskade Svenskarnes krafter först och främst använda
till att försäkra dem herraväldet i Norden3). Försök att
äfven i den meningen förverkliga en Nordisk förening
c o ö
’) Se Konung Gustaf Adolfs bref till allmogen i Norge den
12 Mars 1612 i Samlinger til rlet Norske Folks Sprog og
Historia, B. III: sid. 249—259. Jfr Cronkohn, Sveriges
Ilist. under Gustaf II Adolfs regering I: sid. 28 ff.
2) Se Konung Gustaf Adolfs samtal med Christian IV på
riks-gränsen vid Ulfsbäck d. 20 Febr. 1629 i Sv. Hist. Magazin I:
sid. 15 ff. »När Danmark och Sundet förloras, då vill
ordningen dernäst komma till Sverige, om ocksii faran för
någon tid kunde afväudas», skref G. A. i fråga om de Tyska
planerna till det Svenska rådet, och den riksdag, som
konungen af denna anledning sammankallade i Stockholm
vintern 1627—1628, betraktade Danmarks fara på samma sätt.
Såsom grund för Sverige att möta de framträngande
Ty-skarne i Danmark anförde Bror Andersson Rålarab det gamla
ordspråket: twic tua res agitur, paries quum proximus ardet.
Jfr Sehiern, anf. st. II: sid. 65 och Tham, Sveriges Rikes
Ridd. oeh Adels Riksdagsprotokoll I: sid. 57, Sthlm 1855.
3) »Jag rådde fuller sal. H. Maj:t att han intet skulle begifva
sig med arméen på Tyske bottnen, — hade H:s Maj:t lydt
mitt råd, så hade han blifvit Arbiter totius Septentrionis».
Axel Oxenstiernas yttrande i Rådet. Jfr Geijer, Sami. Skr.
I: II: 117, 132; II: IV: 170.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
