Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
deras religion hade åstadkommit stor förargelsei/; för
å-kerbruk och industri hade de ingen lust, hvaremot
»varan och penningen, guldet och silfret voro föremål
förenliga med lynnet hos dessa menniskor, som öfverallt
och ingenstädes hafva sitt fädernesland, och till dessa
föremål visade också erfarenheten, att judarnes
uppmärksamhet nästan utan undantag var rigtad». Det var
hufvudsakligen genom deras vexelvingleri kursen
stegrats och svenska myntet råkat i vanvärde; på
leveranser för kriget hade de gjort sig oskäliga vinster, och
hela deras förmögenhet »var till största delen utsugen
af rikets inbyggare». »Under det vi arbeta fur dem,
göra de för oss ingenting annat, än öka den tärande
klassen, bispringa lyxen och uppjaga i våra stora städer
prisen på hus och hyror. Väl inkomna i ett land leruna
de ej detsamma förr, än de till tack för åtnjuten
frikostighet och gästfrihet realiserat dess penningverk».
Så ljöd det enstämmigt frän borgarståndet och
äf-ven från åtskilliga medlemmar af de öfriga stånden
hördes föga blidare omdömen.
Men judarne hade emellertid äfven sina försvarare.
Dessa förklarade, att de illiberala tänkesätt, som
uttalades mot judarne, icke passade för tidehvarfvets
upplysning och tolerans, att det var endast i följd af felaktiga
författningar, som inom alltför trånga gränser inskränkte
judarnes verksamhet, dessa förhindrats att för Sverige
blifva så nyttiga, som de bort och kunnat. De som nu
af s. k. patriotism vilja jaga judarne ur landet hade
säkert andra skäl, än blott fäderneslandets bästa, för dessa
sina nitfnlla bemödanden, och möjligen hade svenska
handlande mindre än judarne tvekat att »af staten helt
ehristligt och patriotiskt tilltvinga sig för leveranser
be-talningssummor vida öfver de gångbara prisen»’).
’) Hela denna debatt erinrar om en dylik rörande »judarnes
obefogenhet till politiska rättigheter» i Engelska parlamentet
1833. Macaulay uppträdde vid detta tillfälle i underhuset
till judarnes forsvar. «Man säger oss», yttrade han bland
annat, »att judarne af naturen äro ett lågsinnadt, ett sniket,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
