Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»De Svenska handlandena» togo illa vid sig’), och
saken blef i hast en partifråga. »Till somliga», yttrades
det, »får man knapt nämna något mot judarne, utan att
väcka det synbaraste missnöje, till andra åter kan man
aldrig säga nog».
Särskilda utskottet, till hvilket denna fråga hän-
ett peuninghopskrapande slägte; att de ha obenägenhet för
alla hederliga yrken; att de hvarken så eller skörda; att de
hvarken ega får eller fä; att ocker är den enda handtering,
för hvilken de duga; att de sakna alla upphöjda och ädla
känslor. Sådant har i alla tider varit bigotta personers sätt
att resonera. De underlåta aldrig att till försvar för
förtrycket anföra de laster, som förtrycket alstrat, England har
för judarne visat sig endast till hälften såsom ett
fädernesland; och vi klandra dem, att de för England ej känna mer
än en half fosterlandskänsla. Vi behandla dem som slafvar
och förvåna oss öfver att de ej betrakta oss som bröder. Vi
tvinga dem till låga förrättningar, och förebrå dem sedan,
att de ej omfatta hederliga yrken. Vi förbjödo dem länge
att ega jord, och vi klaga öfver, att de hufvudsakligen
sysselsätta sig med handel. Vi utestänga dem från
ärelystnadens alla banor, och förakta dem sedan emedan de taga sin
tillflykt i snikenheten. I många sekler ha vi i alla våra
afhaudlingar med dem missbrukat vår omätliga öfvervigt i
styrka, och sedan äro vi missnöjda med att de begagna sig
af denna list, som är den svages naturliga och vanliga
försvar emot den starkes våld........... Låtom oss göra dem
rättvisa! Låtom oss öppna för dem underhusets portar!
Låtom oss öppna för dem Ii varje bana, på hvilken talang och
kraft kan utvecklas». Motionen, som gällde uppliäfvandet
af alla de medborgeliga incompetenscr, som egde ruui för
judare i England, bifölls utan omröstning. Afveu i Sverige
har i senare tider deras rättigheter blifvit utvidgade och
sist genom K. Br. af den 6 Oct. 1860, hvari stadgas, att
Mosaiske trosbekännare, som äro Svenske medborgare, skola
ega rättighet att bosätta sig samt att förvärfva och besitta
fast egendom öfverallt inom riket så väl på landet som i
städerna». Jfr Broomé, Framställning af Sv. Lagstiftningen
ang Statsreligion och Religionsfrihet, Lund 1861 p. 164 ff,
’) Borgarståndets ovilja vände sig isynnerhet emot major
Påbl-man, som fällt det ofvannämnda skarpa yttrandet emot de
handlande. Se Borgareståndets Protokoll för den 24 och
27 April 1815.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>