Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
såga, skulle denne furste, som helt och hållet gjort sig
till ett med nationen, få njuta belöning för sina mödor».
Några månader senare (den Ii Maj) ) 11 rar han: »Den
Svenska arméen är sannolikt redan stadd på återtåg.
Kronprinsen har gjort alldeles rätt att spara sina
krigares blod; men det är helt naturligt, att det unga
manskapet, som brinner af längtan att utmärka sig,
beklagar att ej liafva fått begagna tillfället dertill, och att
de allierade, alltid i framryckande, finna någon
partiskhet i detta kronprinsens handlingssätt, som doremot i
Sverige borde vara föremål endast för tacksamhet och
beundran. Men Sverige är thyvärr! den fåknnniga
kritikens fädernesland och har varit det i alla tider .
Om Alexander talar han alltid med den
uppriktigaste hängifvenhet. »Det finnes tider, då kejsaren, helt
och hållet upptagen af planer för hela mensklighetens
väl, glömmer allt för mycket sitt eget. Han är god
och rättvis, och han skall billiga, hvad jag sett mig
nödsakad att göra, för att ej gagnlöst gå under» (den
28 Maj 1813). Och i det sista bref, vi ega af
Artn-felts hand’), skrifver han med anledning af kejsarens
väntade återkomst till sin hufvudstad: .Man har gjort
storartade tillrustningar för kejsarens emot tagande; men
detta har icke behagat honom. H. M. har vid ansvars
påföljd befallt, att inga dylika demonstrationer få ega
rum, med föi klarande, att de äro så mycket mindre i
sin ordning i detta ögonblick, som det endast år Gud
och hans allmakts under man har att tacka för den
stora stridens lyckliga utgång. En mera anspråkslös
varelse, än Alexander den förste, har aldrig blifvit född.
Det är t. ex. omöjligt att förmå honom bära den stora
militär-orden (S:t Georgs-korset), ehuru han förträffligt
fört sina arméer och gjort sig densamma fullt värdig
genom en tapperhet, som närmat sig oförvägenhét».
Blott få veckor härefter kände Armfelt sitt slut
nalkas. Han hade under hela sommaren bebott ett
’) Dat. Czarskoe-Zelo den 27 Juli 1814
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
