Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
chefsplatsernn, utan äfven till alla andra högre,
inflytelserika och maktpåliggande förtroendeposter i staten bibe—
höllo detta stånds medlemmar sitt traditionella företräde
oförminskadt, och det till den grad att under Carl
Johans tid vid de högre erabetenas tillsättande snart sagdt
utan undantag grefve- och friherre-titeln tycktes vara,
om också icke ett oundgängligt villkor, dock en
särdeles kraftig, ja! ofta alltför uteslutande uppmärksammad
rekommendation’). Endast vid tillfällen, då det
allmännas oafvisliga behof kräfde en sällsyntare förening af
kunskaper, erfarenhet, skarpsinne och arbetskraft, fann
man sig stundom nödsakad att göra ett undantag och
till en hög förtroendesysla uppsöka utom riddarhuset en
förmåga, som derinom icke för ögonblicket kunde
påhittas eller rimligtvis anses användbar: men i dylika fall
dröjde man vanligen icke att genom förlänande af adlig
värdighet införlifva den ofrälse »tro- eller högtbetrodde
mannen» med den gamla bördsaristokratien och dess
intressen2).
’) Vi hänvisa till Statskalendrarne 1810—1844, och anmärka
endast att, oaktadt den i 4 § RF. till l‘;44 qvarstående
fingervisning, som innehölls i orden frälse eller ofrälse män,
dock under Carl Johans hela regering endast tvänne oadlige
aktades värdige att intaga en plats vid konungens rådsbord.
Dessa män voro Schwan och Poppius. Hvad i öfrigt angår
betydelsen för hela samhällets lif af beford ringa me till
statens tjenster måste en och livar instämma i (oljande yttrande
af S. L. Theorell (anf. st III: sid. TO): »I befordringarue
till stateus tjenster ligger en väsendtlig del af hela
samhällets lif, möjligtvis den vigtigaste af alla; sådana dessa
befordringar äro, sådan är den lagliga säkerheten, den allmänna
ordningen, sådan friheten, upplysningen — sådant hela
samhällstillståndet».
’) Gustaf III var ojeraförligt mycket mera sparsam med
ordnars och adelskaps utdelande, än Carl Johan. Puke,
sedermera amiral och statsråd, hade redan den 3 Juli 1790
förevigat sitt namn inom Svenska flottan och blifvit for sitt
mod och sin skicklighet utmärkt med S. 0:s storkors, men
fick dock förblifva ofrälse till den 1 Xov. 1797, och Carl
Lagerbring hade varit ledamot af den under Gustafs utländ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
