- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 9. Carl Johan och hans tid (1814-1817) /
284

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dan Adlererentz’ död är YVirsén den ende, som
vidmakthåller ordning uti militärdepartementet. Också är
Björn-stierna angelägen att få honom ur vägen. Men ännu
höl! Wirsén stånd både emot hemliga och öppna ränker.
Små själars garn. fåfängan, fångade honom icke, och
han kände sig utan tvifvel sjelf välbehöflig på den plats,
han innehade. En dag t. ex. ville Cederström för en
hättre reglerings skull», såsom det hette till protokollet,
få en kapten afskedad. Wirsén fann detta
konstitutions-vidrigt, hvaremot Cederström invände, att konungen i
afseende på militären egde handla efter godtfinnande.
Nu blef Wirsén emot sin vana uppbragt och yttrade
med värma, att, om han fick plats i
konstitutionsutskottet nästa riksdag, så skulle Cederström få erfara en
annan tydning af grundlagen. Cederström tystnade, och
kaptenen blef obesvärad».

Den 2 Febr. 18 16 gällde Wirséns oböjlighet och
täta motsägelser en högre och talfvndigare man än
Ce-derström. Ett extra statsråd hölls, dervid Wirsén och
Järta kallats att vara tillstädes. Ofverläggningen angick
den ofvan vidrörda frågan om kursens styrande, i
afseende hvarpå Wirsén och Järta icke delade kronprinsens
åsigter, förmenande att hans stora uppoffringar för
denna sak icke medförde motsvarande resultater. Carl
Johan inträdde denna dag i statsrådet litligt upprörd och
vände sig till konungen med ett anförande, fullt af både
ord och värma. Han kom, sade han, för att till
protokollet betyga, att han vore oskyldig i fäderneslandets
våda, att han gjort hvad han kunnat för att förekomma
den, men att han icke blifvit understödd och derföre
ingenting förmått uträtta. »Det är möjligt», fortfor han.
»att i detta land finnas 300 personer, som äro
skickligare militärer, än jag; jag känner dem icke, ehuru jag
anser möjligt, att de finnas. Men i det, som tillhör den
högre finansen, står jag icke tillbaka för någon, ty detta
har länge utgjort föremål för mitt särskilda studium- ,
och han slutade med den förklaring, att, ehuru han fann

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:12:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/9/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free