Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig oförmögen att gagna med sina insigter, han dock
ansåg sig skyldig att genom detta yttrande till
statsrådets protokoll söka inför efterverlden försvara sin hedern.
Allt detta drabbade närmast Järta och Wirsén. Blek
som ett lik och stapplande på målet af harm tog Järta
först ordet: »Jag har också en heder att försvara, och
som jag ej räknar för en obetydlig sak», hvarpå följde
en förträfflig afhandling om kursen, dess orsaker och
förhållanden samt bevis, framställda med lika mycken
grundlighet som klarhet, att alla de åtgärder, som
blif-vit vidtagna för dess styrande, voro lekverk, ledande till
intet annat, än att förstöra penningar och kompromettera
regeringen. Sjelf ansåg han det enda medlet vara att
genom ett sparsamt lefnadssätt rätta konsumtion efter
produktion och slutade med att bedja kronprinsen till
protokollet uppgifva, om han hade några mera
verksamma mått och steg att föreslå. . . . Järtas eld,
hvari-genoin han bedömdes såsom den der förgått sig, hade
verkat. H. K. II. blef nedstämd, antog en annan ton
och gick öfver till andra föremål, der han trodde sig
med mera framgång kunna beklaga sig, adresserande sig
i allt till konungen, Wirsén biträdde härvid Järta med
kraft och värma. När II. K. II. yttrade sig om
em-betsmännens intriger, som vållade ärendenas långsamhet,
föll honom Järta i talet, förklarande, att ärendena gå den
gång lagarne föreskrifvit. Prinsen yttrade, att man ej
arbetade. »E. K. II. har orätt», ropade Järta, »vi
arbeta så, att vi förstöra krafter och helsa», lofvande att
arbeta ännu rastlösare för en väg, som förde till
resultat, nemligen för allt, som återbragte proportion
emellan konsumtion och produktion. Wirsén tog då åter
till ordet och yttrade sig med sin trygga fasthet, lika
allvarsamt och med lika inre glöd som Järta, ehuru ej
med lika flamma. Mörner, Wetterstedt, Kosenblad och
begge statsministrarne erkände sig vara af
stats-sekre-terarnes mening. Militärledamöterna, Sköldebrand och
Cederström, lära ej ansett, att detta rörde dem; de tego.
Lagerbring var sjuk. Nu teg också kronprinsen, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
