Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
förvåning och öfverraskning öfver sä oväntade nyheter;
ingenting kan jemföras dermed, om ej den förlägenhet, hvari jag
befann mig i fölhållande till de makter, med hvilka jag är
förbunden. Att göra en hemlighet för dem häraf, öppna
underhandlingar utan dem, syntes mindre hederligt [och]
omöjligt, och hjulet vände sig altför hastigt, för att man skulle
kuuna låta det gå utan att hejda det. A andra sidan såg jag
freden nästan i mina händer, en ärofull fred, om ock icke så
lysande som tidsomständigheterna syntes mig lofva. Trött på
kriget och utan lust att öfverlemna mig åt händelsernas
oberäkneliga utgång, borde jag väl vägra i ett ögonblick, då man
erbjöd mig en fred, hvari kejsarinnan ej mer talade om inre
angelägenheter, och hvari den enda förargliga artikeln var
egnad att lätt rödjas ur vägen? Men å andra sidan hvilken
säkerhet kulide en fred erbjuda, som slutits utan mina vänners,
utan Portens vetskap i det ögonblick, då mina förbindelser
stodo i begrepp att åter fastare tillknytas, och då man beredde
sig att gripa till vapen för min skull? Genom att på detta
sätt öfvergifva dem skulle jag beröfva mig all hjelp för
framtiden, och på god tro (mer än äfventyrligt när det gäller
Ryssland) skulle jag medelst ett penndrag låta alla de
ansträngningar, som jag gjort för att blifva oberoende af denna koloss,
blifva fruktlösa och återförsätta mig i ett än sämre tillstånd
än det, hvarutur jag frigjort mig. Dessa betraktelser qvalde
mig mycket; jag måste fatta ett beslut och det genast; mina
befallningar om samlandet af truppen som redan var stadd på
marche mot Pörile voro gifna. Jag behöfde svara kuriren
på något slags sätt, och jag kunde ej stanna qvar i Borgå.
Efter moget betänkande tog jag den enklaste utvägen,
nämligen att handla med största öppenhjertighet mot konungen af
Preusseu och att söka vinna tid för att få svar från honom.
Jag delgifver er icke innehållet af mitt bref till denna furste,
hvilket jag samma afton medelst kurir sände honuin; det är
diplomatiska detaljer, som ej inverka på saken; må det vara
nog för er, min kära broder, att veta, att jag bragte honom på
det hala, och att jag, i det jag, begagnade mig af de vapen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
