Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•221
var 12 är gammal. Han sade mig på detta sätt mera än jag
begärde. — Jag svarade honom, att i sådant fall skulle
giftermålet aldrig förverkligas, alldenstund det var bestämdt, att
konungen skulle vara förmäld, eller hans förmälning åtminstone
kungjord, innan han blef myndig. »Detta är just», svarade
gubben, »hvad de gode Svenskarne borde söka att hindra». Detta
besynnerliga uttryck sårade mig. »Om jag» — sade jag till
honom, »vore en rvsk minister, skulle jag måhända tänka såsom
ni, men då jag är Svensk och konungens ambassadör, tror jag,
att lydnaden för lagarne och trohet mot min konung är min
pligt, — och så tänka alla gode Svenskar. Men, — om ni
påminner er salig konungens testamente, så känner ni den för
Hans Majestäts giftermål bestämda tiden». Han medgaf, att jag
hade rätt, och inlät sig med mig en vidlyftig förklaring öfver
hunt föga skäl kejsarinnan hade att känna sig förolämpad af
Ers Kungl. Höghets uppförande, som var det enda för
konungens och Sveriges fördelar lämpliga. Men han påstod icke
desto mindre, att konungens giftermål så länge han är
omyndig vore omöjligt, och att kejsarinnan under sakernas
närvarande ställning aldrig skulle dertill gifva sitt samtycke; sjelf
skulle ban också anse betänkligt att råda sin herrskarinna
dertill, i anseende till de olägenheter och obehag, som åtfölja
äktenskap, hvilka icke äro fullkomligt fria, och hvilka ingåtts,
förrän kontrahenterna uppnått en mogen och för eftertanke
lämpad ålder. Jag skulle frukta att uttråka Ers Kungl. Höghet,
om jag berättade er allt som å ena eller andra sidan yttrades,
hvilket slutade med ett ömsesidigt löfte att iakttaga den
djupaste tystnad, och som ådagalade för mig, att våra fiender icke
försummat sin tid hos kejsarinnan. — Jag trodde mig icke
heller hafva någon att förlora, och besluten att icke vända mig
till herr Zouboff, hvars tanke i denna sak jag redan kände,
närmade jag mig sistl. lördag vid kuren herr Markoff och
bad honom, att han ville hos herr Zoubofl’ underrätta sig, om
denna uträttat det uppdrag till kejsarinnan, som han åtagit
sig, nämligen att utröna, om Hennes Majestät gillade min
plan, att bedja konungen anhålla hos Hennes Kejserl. Ma-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
