Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
vår venstra flygel, så kunde arbetet blifva alltför tungt; vi
borde nödvändigt sluta fred och om möjligt förbund med dem,
hvarigenom Österrikarne skulle hållas i schack. Han trodde,,
att, om man återgåfve dem allt ända till Sereth, ja till och
med ända till Pruth, skulle de icke motstå det ytterligare
anbud, man kunde komma att göra dem af Donau och de
joniska öarue äfvensom suveräniteten öfver Servien och
paschali-katet Czerne George [Czernagora ?] Prinsen sade sig för sin
del genast vilja affärda general Tavast; frågade i min
närvaro baron Engeström, om hans instruktion snart vore färdig,
hvarpå denne gaf ett jakande svar, och befalde att gifva honom
penningar ur en kassa, som han nämnde, på det att denne
general måtte resa ännu före veckans slut. A andra sidan trodde
prinsen, att man borde söka förmå kejsaren af Österrike att
ändra plan, i det man gaf honom hopp om Tyrolens
återställande; om konungariket Italien, deri inberäknadt Piemont å ena
sidan och å den andra landet ända till Etruriens gränser,
såsom ett oberoende rike till förmån för erkehertig Karl;
konungariket Etrurien för en af de andra erkehertigarne och
Venedig jemte Istrien för den tredje, men de sistnämnda under
Österrikiska husets öfverherskap; och om det icke samtyckte
dertill, då borde man tillskynda det allt det onda, hvartill man
vore i stånd, framförallt det, att man förmådde Ungrarne att
välja sig en konung och till detta oberoende nya konungarike
lade Transsylvanien, hvarest vid denna tid rådde stort missnöje
öfver Österrikes ofördragsamhet i afseende på religionen.
Beträffande religionen behagade prinsen ytterligare tillägga, att
äfven denna synes skänka ett vapen mot Napoleon, alldenstund
en af hans planer är, att det i Europa bör finnas blott en religion,
sak samma hvilken, för hvars hufvudman han ämnar förklara
sig, så att hvem helst som bekänner sig till den grekiska
kyrkoordningen, åt hvilken han sannolikt icke skall gifva företrädet,
kan vara orolig för sin religion. Detta vore ett förhållande
lämpligt att draga nytta af för att upphetsa folket och göra
kriget nationelt, såsom det är i Spanien.
[Öfversättning från en afskrift på franska].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
