- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Bihang 3 /
47

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

$

47

honom föreställningar, men som han icke ville afstå från sin
afsigt, sade jag honom, att i den händelse han skulle afväpna
och afskeda konungens trupper, skulle officerarne betrakta sig
såsom krigsfångar, hvilket han ej heller medgaf, i det han
sade, att han icke hade fått någon föreskrift derom; att alla
Svenskar skulle förblifva under vapen, att detta blott vore ett
försigtighetsmått, och makten var nu en gång i deras händer,
och det fanns intet mer att göra. Jag vägrade bestämdt att
gifva mitt samtycke härtill och förbjöd officerarne att närvara vid
afskedandet, hvilket liksom vapnens borttagande verkstäldes i
kasernerna af de franska officerarne. Genom ståndaktigheten i min
vägran besparade jag mina officerare den förödmjukelse, som
eljes hvarje trupp i en dylik ställning skulle lidit, nämligen
att uppställas till strid och utlemna sina vapen till den starkare.

General Friant lät äfven begära mitt artilleris ammunition,
men då detta nekades honom, tog han med våld
ammunitionsvagnar och bemäktigade sig dem. Mer än 2000 man voro
vid detta tillfälle under vapen.

Denna dag lärde jag känna hvad slags trupp, jag hade
att föra i striden; glädje herskade hos nästan alla soldater, som
afskedats, lockelsen af en månads lön och återgång till frihet,
samt den afsky, de hyste för att återvända till Sverige, gjorde
dem lyckliga; icke en enda försökte att undandraga sig; några
ropade: »lefve Napoleon»! En tog till och med kokarden, som
bar regementets färger, ur sin chacot och trampade den under
fötterna.

Efter dessa händelser fick general Eriant order att tåga
mot Stettin, och jag underrättades, att konungen af Preussen
ingått fördrag med H. M. kejsaren, och att en del af den
preussiska arméen i likhet med min truppafdelning återvände
hem; detta gjorde min ställning ännu svårare.

Den 7 mars underrättades jag af den kungliga regeringen
genom ett officielt bref, att divisionsgeneralen Morand hade
utnämnts till ståthållare i Pommern; jag befann mig således efter
denna händelse under en främmande styrelse, ännu oviss om
denna var fiende eller bundsförvandt till Sverige.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:14:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/iii/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free