- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Bihang 3 /
122

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1-22

man måste söka att på (leuna sida åtcrförskaffa det dess gamla
gränser och att den s. k. konungen af Westphalen bör
förklaras för inkränktare, så snart arméen landstigit i Tyskland. Det
kommer då utom kurfurstendömena Hannover och Hessen samt
Oldenburg, hvilka skola återlemnas till sina gamla herskare, att
finnas ett stort område framemot Ijssel och llhen som skall
vara utan öfverhufvud.

Tyska nationens allmänt uttalade önskan, att en ny stor
makt måtte bildas i Tyskland kan ej uppfyllas utan orättvisa
och många svårigheter, men skulle till en del kunna
förverkligas genom att man förstorade [den engelska] konungens tyska
stater, så att de blefve i stånd att försvara sig och
upprätthålla jemnvigten i Tyskland. Man kan verkligen säga, att de
Tyskars önskan som vilja återvinna sin frihet är med mycken
noggrannhet uttryckt i ett förslag, framstäldt af en af deras
vördnadsvärdaste representanter, som nyligen återupprepat hvad
han för 3 år sedan föreslog den britiska regeringen.

Namnet Welfer är kärt för Tyskarne, och det har alltid på
ett sådant sätt framstått i deras historia att det blifvit en
lösen för den borgerliga friheten. Detta furstehus har förblifvit
utan fläck i våra olyckliga tider, men har också derför utstått
mycket. Frankrikes och Preussens anfall på dess
besittnin-ningar i Tyskland hafva alltid haft till mål att tvinga
England att öfvergifva sitt system, som varit att rädda Europas
frihet. Dessa besittningar hafva således lidit för den sak,
som slutligen skall segra, och det är då rättvist, att de
erhålla belöningen för sina uppoffringar, så mycket mer som
blott och bart en återställelse af länder, som så systematiskt
ruinerats som de ifrågavarande, endast vore en återställelse till
namnet. De kunna hvarken återupprättas ur sitt förfall eller
erhålla en för deras politiska tillvaro nödig styrka utan att
betydligt förstoras. Det skulle vara för tidigt att ytterligare
vilja ingå i detaljer härom. Det är nog att vara öfverens om
sjelfva grundsatsen liksom derom att man bör förena de tyska
ständerna till större suveräna stater, hvilkas bildande skall blifva
beroende af krigshändelserna, men säkerligen ej bör inskränkas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:14:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/iii/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free