Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
249
M 118.
H. K. H. Kronprinsen Karl Johan till Prinsen af
Oranien, Kiel den 30 december 1813.
Jag har mottagit de särskilda bref, som E. H. tillskrifvit
mig. Jag hade för länge sedan förekommit E. H:s önskningar,
och som jag tager nära del i Hollands intressen och ställning,
hade jag sändt en ansenlig rysk styrka och general Biilows
trupper till detta land. Med den hjelp, som England skickat, anser
jag, att dessa trupper äro mer än tillräckliga för att
understödja invånarnes patriotiska hänförelse och upplifva modet hos
oraniska husets anhängare. De rapporter, jag erhållit, hafva
gifvit mig visshet, att, om de inre resningarna komme till stånd
samtidigt med truppernas marsch, borde detta lands befrielse
vara en afgjord sak. Jag har då anledning att anse, det E. H.
kan vara utan oro, såvida de detacherade trupperna icke alltför
mycket blottstält sig, och såvida E. H. har kunnat inkasta de
nya uppbåden i Breda för ait bereda general von Benckendorff
möjlighet att hålla fältet och att oroa de trupper, som tåga
mot denna plats. E. H. har säkerligen hört, att jag afslutit
en vapenhvila med konnngen af Danmark i en stund, då intet
hindrade min marsch mot Fyen och Jutland, oaktadt jag
genom uppfångande bref med säkerhet visste, att denna begäran
endast framstäldes för att vinna tid, men sedan jag gjort allt
för det allmänna bästa, har jag dessutom velat förvärfva denna
nya grund till tacksamhet af min konungs bundsförvandter; jag
har gjort ännu mer, jag har samtyckt till eftergifter, som
Danmark aldrig hvarken bort eller kunnat vänta sig. Jag hoppas,
att detta hof slutligen skall öppna ögonen och upphöra att
förolämpa de förbundnes trofasthet genom att nära ett hopp,
som är egnadt att stöta till och med en enskild mans
grannlagenhet. Jag har varit nog lycklig att se största delen af de
förhoppningar, som jag i Sverige vågat ingifva E. H., gå i
fullbordan. Jag hoppas dessutom, att det inom kort ej skall
återstå Napoleon någon fästning i Holland. Vår förnämsta
uppgift bör för närvarande vara att handla med ordning och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
