Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från sin första fängelsetid. Felaktig var han, då han inträdde i fängelset,
men sjudubbelt fördärfvad gick han derifrån».
För dessa straffanstalters omorganisation hade styrelsen 1840 framlagt
ett omfattande förslag. I ett utan författarenamn utgifvet arbete med titeln
)Om Straff och Straffanstalter» erhöll styrelsen det kraftigaste stöd. Bokens
författare, som med rätta kallats »den svenska fångvårdens reformator», var
ingen mindre än Sveriges kronprins Oscar. Nödvändigheten af elt nytt
fängelsesystem framstod såsom oafvisligt för alla, som logo del al’ den sakrika
och varmhjärtade skriften1. Till fängelsernas successiva förbättring beviljade
rikets ständer 1841 den betydliga summan af 1,300,000 r:dr b:ko.
Från den tiden härleda sig de stora reformerna i de svenska
fängelserna och främst bland dem införandet af cellsystemel. Tack vare
riksdagens ständiga offervillighet har numera fångvården till sitt förfogande
mönstergilla straffanstalter. Försvarslösa eller lösdrifvare sammanföras icke längre
med andra för brott straffade förbrytare. För dem finnas, såsom 1839 och
1870 års fattigvårdskommiltéer äfven föreslogo, särskilda af staten bekostade
tvångsarbetsanstalter, tre för män och två för kvinnor.
t
2.
Straffanstalter i hufvudstaden. — Arbetshus och andra arbetsinrättningar.
Under den långa tidrymd, som förestående skildring af den svenska
fångvården omfattar, vidtogos knappt flera eller andra åtgärder lill de
fängslades bättre behandling inom hufvudstadens fängelser än de, som företogos
i rikets öfriga straffanstalter. Före 1825, då verkliga reformer började
införas i fängelseväsendet, ha i hufvudstaden funnits följande allmänna
straffanstalter: fängelset i Smedjegården till bestraffning af gröfre förbrytare;
häktena i Rådhuset, Stadshuset och Kastenhof till förvar af rannsakningsfångar
och mindre lagöfverträdare; tvångsarbetsanstalterna i Tukthuset och
Spinnhuset till korrektion af bettlare, lösdrifvare och brottslingar.
Betecknande för den hårdhet, med hvilken de fängslade behandlades i
Stockholm, är det reglemente,2 som 1714 föreskrefs för fångarna i Smedje-
1 Författaren säger bl. a.: »Adla omsorger hafva sträckt sig äfven till den pä brottets
afvägar förirrade, som man börjat betrakta mindre säsom en fågelfri, för alltid förskjuten
varelse, än såsom en vilseförd fallen like, för hvars omvändelse och bättring man känner
sig manad att tänka och handla». Om Straff och Straffanstalter. Sthlm 1840, Förord.
5 Instruction för Wachtmästaren och Wachtkarlarne wid Smediegården. hwarefter de
wijd deras Tiensters förrättande sig hafwa at förhålla, hwarjemte ett Heglementc och
Förordning följer, huruledes Fångarne der sammastädes sig skola skicka samt med hwad Straff
de skola beläggas och afstraffas, som sig deremot förbryta. Stockholm den 11 Octobr. Anno
1714. Tryckt i Stockholms stads ordinantier, Sthlm 1734, D. 2, s. 363 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
