Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hemvist, och hvarest fattige, som kunna, men ej vilja sig lofligen försörja,
utan beträdas med betlande, må för dagen hållas till nyttig sysselsättning».
Och 184(> års revisorer framhöllo, »att Hufvudstaden stadnar i stor förbindelse
hos de personer, som tillvägabragt, understödt och förvaltat denna
Inrättning, hvilkens tillvaro tvifvels utan innefattar en af de väsendtligaste och
vigtigaste förbättringar fattigvårds-organisationen någonsin vunnit».
Arbetsanstalten har under sin 70-åriga verksamhet oafbrutct fullföljt sin
uppgift. De kunna räknas i mångtusende de män och kvinnor, som funnit
hjälp och skydd i inrättningen. Skaror af olyckliga ha gått dit för att mot en
om ock ringa penning erhålla någon arbetsförtjänst; men flertalet ha
därstädes sökt en tillfällig fristad, som kunde bärga dem från nöd och elände
samt jämväl bereda dem tillfälle att genom flit och ordcntlighet åter blifva
arbetsdugliga människor.
De utvägar, som arbetsanstalten haft att tillgå för alt bistå de olyckliga,
ha varit att åt nödställda kvinnor bereda arbete i hemmen genom
utlämnandet af malerialier från inrättningens levereringsmagasin, att mottaga
i inrättningen arbetslösa män och förskaffa dem därstädes lämpligt arbete
lör dagen och slutligen alt inom inrättningen härbergera män och kvinnor
samt lämna dem lifvets nödtorft mot skyldighet att i mån af krafter och
duglighet verkställa förefintligt arbete för inrättningens räkning.
Genom alt lämna arbetsförtjänst åt de två första grupperna af
hjälp-behöfvande, hvilka icke saknade hemvist men arbetstillfälle, har
inrättningen fortsatt den verksamhet, som det Frivilliga arbetshuset dessförinnan
hade utöfvat ehuru ulan att ha lyckats utsträcka densamma, såsom ämnadt
var, till anskaffande af sysselsättning äfven åt män.
Levereringsmagasinet utgjorde en underafdelning af arbetsanstalten och
förestods af materialbokhållaren vid inrättningen. Lokalen bestod af ett
par förrådsrum och ett yttre rum med ingång från Stora Glasbruksgatan.
Där mottogos de arbetssökande och där utdelades till dem lämpligt arbete.
För att erhålla arbete från levereringsmagasinet måste sökanden 0111 sin
medellöshet förete intyg af ordningsman eller senare af roteman. För
magasinets räkning uppköptes, förutom en del arbetsredskap såsom hasplar,
spinnrockar m. m., hvilka fingo utlånas åt arbetstagare, råvaror beslående
förnämligast af lin-, ylle- och bomullsgarner. Af dessa råvaror utlämnades
mindre partier till de behöfvande, som skulle förarbeta dem i sina hem.
Vid inlämnandet af de förfärdigade artiklarna utbetalle magasinet därför
en efter fastställd taxa bestämd arbetspenning. De arbeten, som sålunda af
fattiga kvinnor verkställts, ha hufvudsakligen varit väfning, spinning och
strumpstickning. Då allt större svårighet uppstod att återskaffa de utlänta
arbetsredskapen — exempelvis uppgick 1857 antalet af förkomna verktyg,
hvilka »oaktadt fleråriga efterforskningar– icke kunde återfinnas, till icke
mindre än 144 spinnrockar och 188 hasplar — beslöts, att arbetsredskap
icke vidare skulle utlånas. Till följd häraf blefvo de arbetssökande
hänvisade nästan uteslutande till strumpstickning. Denna stickning, hvars för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
