- Project Runeberg -  Fattigvården i Stockholm från äldre till nyare tid /
352

(1906) [MARC] Author: Joseph Müller
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

delar direktionen för det Frivilliga arbetshuset en gång så ifrigt framhållit,
bedrefs emellertid i den omfattningen, att strumpor inlämnades i så stora
kvantiteter och kanske äfven af så olika kvaliteter, att det knappt blef
möjligt att för dem linna afsättning.

Till försäljning af varor hade direktionen för del äldre Arbetshuset i
egendomen vid Götgatan öppnat en salubod, hvilken för samma ändamål
äf-venledes användes af den nya inrättningens styrelse. Vid egendomens
försäljning 1857 flyttades boden till en hyrd lokal vid Carl Johans torg, där den
fanns kvar i slutet på 60-talet och begagnades såsom försäljningslokal
jämväl af Allmänna Skyddsföreningen och Allmänna försörjningsinrättningen,
hvilken senare också för fattiga kvinnor öppenhöll ett levereringsmagasin.
Varorna såldes efter en inom lokalen uppsatt taxa och vid hvarje föremål
fästad t prismärke. Då afsätlningen gick allt för trögt — och häröfver
klagades ständigt — företogs försäljning genom offentlig auktion, hvilket än mer
tryckte ner varupriserna. Denna utväg måste dock ganska ofta anlitas »till
undvikande af lagrets allt för stora tillväxt . Med ett ord
levereringsmaga-sinet lämnade så godt som aldrig någon vinst men under vissa år
betydande förlust. Det oaktadt förordade såväl styrelsen som revisorerna
magasinets fortsatta verksamhet »såsom särdeles välgörande för en mängd
medellösa personer af qvinnokönet, hvilka i saknad af denna utväg, skulle
hafva största svårighet att på ärligt sätt kunna förskaffa sig det tarfligaste
uppehälle». Levereringmagasinet förmådde äfven väcka intresse hos
allmänheten, som fann denna form att hjälpa de fattiga synnerligen tilltalande.
Såsom ett bevis härpå kan anföras, att då drottning Desideria och
kronprinsessan Josephina 1845 besökte inrättningen, lät drottningen öfverlämna 1,000
r:dr b:ko, som skulle användas att bereda hjälp åt de fattigaste
arbeter-skorna vid magasinet.

Emellertid upphörde levercringsmagasinet af sig själft 1905, enär sedan
dess icke någon arbetssökande där infunnit sig. Under åren har från
magasinet utlämnats sammanräknadt öfver 150,000 partier råvara. Närmare
uppgifter angående den årliga frekvensen därstädes finnas angifna å
härefter införda tabeller1. Af dessa ses, huru på senare tider antalet
arbetssökande alltjämt, synnerligast efter 1852, nedgått och 1904 bestod af endast
ett ringa antal personer. De sista strumpstickerskorna utgjordes af omkring
80 äldre kvinnor, de flesta tillhörande det södra ålderdomshemmet. Dc
erhöllo i arbetslön 37 öre för ett par helstrumpor och 20 öre för ett par
half-strumpor. Under sagda år aflämnades till magasinet 1,452 par långstrumpor
af ullgarn och 1,339 par halfstrumpor af bomullsgarn.

Mera maktpåliggande har, särskildt under tryckta lider, inrättningens
uppgift varit att mottaga och för dagen sysselsätta arbetslösa män. De
bekymmersammaste åren i detta hänseende voro 1846, då missväxt drabbat
flera delar af landet, till följd hvaraf inflyttningar af arbetare från
landsorten till hufvudstaden i oroande grad tilltogo, och vidare 1866—1869 samt
1885—1895, då af flera samverkande orsaker arbetsbrist och bostadsbrist
hemsökte den fattigare befolkningen i Stockholm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 17:20:26 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mjfattig/0350.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free