Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
minstone tidtals få utbyta det ena slaget af arbete mot ett annat.
Grundvillkoret för ett rätt användande af hjonens arbetsduglighet är en närmare
kännedom om hjonens föregående sysselsättning och verksamhet. Utan
svårighet kan denna kännedom erhållas genom förhör med de remitterade vid
deras inskrifning i inrättningen, såsom på styrelsens föranstaltande torde
sedan 1903 äfven ha skett.
Emellertid har bristande kännedom om hjonens arbetsduglighet visst icke
varit den enda orsaken till ett ofta mindre lämpligt utnyttjande af hjonens
arbetskrafter. Man har förledts vid bestämmandet af sysselsättningar för
hjonen, exempelvis då gaturenhållningen bedrefs i stor skala, att endast ha
inrättningens ekonomiska fördel i sikte. En ytterligare bidragande orsak härtill
har varit, att inrättningen tidtals saknat utrymme alt bereda yrkesskickliga
hjon det arbete, till hvilket de företrädesvis borde användas. Slutligen har
äfven en oförklarlig skuggrädsla för att inrättningen skulle komma att
konkurrera med »det fria arbetet» i hög grad begränsat valet af ändamålsenliga
arbetsslag, liksom om en dylik konkurrens någonsin kunde annat än
skenbart undvikas, för så vidt det öfver hufvud taget skall tillåtas inrättningen
all bedrifva något inkomstgifvande arbete. Af dessa och andra skäl har ofta
svårigheten atl bereda hjonen sysselsättning varit öfvermåttan stor. Det gick
därhän, att styrelsen under hårda tider, allt ifrån 1847, då arbetslösa började
strömma till inrättningen, måste upprepade gånger hänvända sig till stadens
förvaltande myndigheter med framställning om att arbetsföra hjon måtte
sysselsättas vid några af stadens arbeten. Mycket uppmuntrande voro icke de
svar, som styrelsen gång efter annan erhöll, exempelvis 1867, då en sådan
ifcmmUiUmig’ liiV uVaikHihaimmtm’ iVauskjutVls tVlV elYefén tor stadens
vattenbyggnader och stadsarkitekten, hvilka i afgifvet utlåtande afstvrkle »alt
använda arbetsinrättningens folk vid de arbeten, som komma ifråga för
afdel-ningens räkning, hufvudsakligen af de skäl, att detta folk icke vore i
besittning af den särskilda arbetsskicklighet, som erfordrades, samt att det öfriga
arbetsfolket, som vid afdelningens arbeten användes, icke torde finna sig vid
att arbeta tillsammans med arbetshjonen, utan, i händelse jemväl dessa blefvo
anlitade, antagligen skulle från arbetena sig allägsna». Senare visade dock
drätselnämnden större tillmötesgående. Bland det antal af liera hundra
arbetslösa, ål hvilka denna nämnd 1879 beredde förtjänst med grofarbete på
olika ställen inom staden, sysselsaltses äfven mänga af inrättningens hjon
förnämligast med sönderknackning och transporter af sten. Dylik
sysselsättning erhöllo hjonen likaledes 1880 och 1881. Deras dagsverken uppgingo
för det förra året till 13,741 och för det senare till 9,650, utan att härför
någon ersättning lill inrättningen erlades.
En utförligare redogörelse för de olika slagen af arbete, med hvilka
inrättningen under sin mångåriga verksamhet sökt att sysselsätta nödställda,
kan icke här ifrågasättas. I korthet må endast omnämnas sådana arbeten,
som utgjort så alt säga stadigvarande sysselsättning för hjonen, eller sådana,
som ur andra synpunkter äro af intresse alt lära känna. Ifrån inrättningens
början och intill nuvarande tid ha följande arbeten bedrifvits af män:
sko-makeri och skärning af träbottnar, skrädderi, snickeri, smide och plåtslageri,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
