Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hjelpt genom bildandet af arméns flotta. Ett anfallskrig mot
Ryssland får derföre under då för handen varande
omständigheter icke bedömas såsom alldeles lika äfventyrligt, som
det nu skulle förefalla.
Innan Gustaf III likväl angrep sin östra granne, måste
han göra sig försäkrad om, att den vestra ej föll honom i
ryggen. För detta ändamål företog han i slutet af October
1787 en resa till Köpenhamn, i afsigt att söka förmå danska
regeringen till ett förbund med Sverge. Fastän detta alldeles
misslyckades, visste konungen likväl vid sin återkomst till
Stockholm ingifva sina rådgifvare den föreställningen, att
förbundet blifvit afslutadt. Om det hemliga fördrag, som redan
1773 blifvit ingånget mellan Ryssland och Danmark,
angående ömsesidig hjelp mot Sverge, synes han ej haft någon
aning.
Sverge har sällan varit i stånd att med egna penningar
föra ett utländskt krig, särdeles om detsamma varat någon
längre tid. Ännu mindre kunde något sådant blifva möjligt
under det tillstånd, i hvilket landets finanser vid denna tid
« befunno sig. Gustaf III måste följaktligen se sig om efter
subsidier. Frankrike, Sverges gamla bundsförvandt, hade i
detta hänseende redan uttömt sina tillgångar, och dess
dåvarande upprörda tillstånd, i väsendtlig mån föranledt af en
hotande statsbankrutt, gjorde föga troligt, att det ytterligare
skulle kunna åstadkomma några tillskott. Deremot hade
England flera skäl att vara missnöjdt med Ryssland; med
detsamma inleddes derföre på hösten 1787 underhandlingar om
subsidier, hvilka under följande vinter syntes lofva god
fram-gång.
Naturligast var emedlertid att söka understöd hos den
magt, med hvilken Ryssland redan var i krig och som
derföre hade största nytta af att se det sysselsatt på annat håll,
nemligen Turkiet. Redan tidigt började derföre
underhandlingar med detta rike; man begärde särskild ersättning för
de första utgifterna, i händelse af ett fredsbrott mot Ryssland,
och sedan en million piaster årligen under tio års tid.
Äfven med Preussen synas underhandlingar blifvit
inledda, hvilka likväl ej ledde till något resultat. Och
slutligen försökte man ägga det redan kringskurna och af den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
