Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
första delningen ännu blödande Polen till fiendtligheter mot
dess farligaste motståndare1).
Sedan diplomatien sålunda på alla båll blifvit satt i
rörelse för att skaffa förbund och subsidier, skred konungen i
början af år 1788 till uppgörande af de allmänna grunddragen
för krigsplanen. Hufvudvilkoret för framgången var, att
sven-skarne ej började kriget, förrän de genom subsidii-traktaterna
erhållit säker förhoppning om penningar, samt innan alla
förberedelser blifvit fulländade, hvilket sednare, i anseende till
den långvariga vintren, ej ansågs kunna ske förrän i Juli.
Alen framför allt borde man afvakta ryska flottans sannolika
afsegling till Medelhafvet. Inträffade dessa förutsättningar,
och Danmark fortfarande höll sig stilla, skulle man utrusta
flottan och oförmodadt landsätta 15 till 20 000 man svenska
trupper vid Oranienbaum i Ingermanland samt derifrån
marschera rakt på Petersburg, som i förskräckelsen, och blottadt
på allt försvar, snart måste kapitulera; på samma gång skulle
äfven Cronstadt anfallas; finska arméns hufvudstyrka borde
öfver Fredrikshamn och Wiborg gå rakt på Petersburg samt
Savolaksbrigaden göra detsamma öfver Nyslott. Sådan var
krigsplanen* 2).
Emedlertid började omständigheterna snart visa sig
mindre gynnsamma, än Gustaf III förutsatt. England gjorde
svårigheter och ville ej lemna så stora subsidier, som man
begärt. 1 Mars inberättades från Constantinopel, att Turkiet
ej ville lemna subsidier, utan löfte om formligt fredsbrott med
Ryssland samt förbindelse att hindra ryska flottan utgå
ur Östersjön. Fastän uppfyllandet af dessa vilkor på ett
betänkligt sätt, rubbade hela krigsplanen, ansåg sig Gustaf
III dock nödsakad lofva deras uppfyllande, med förbehåll
likväl, att han skulle erhålla 4 millioner piaster årligen, så
länge kriget varade, och sedermera, 1 million årligen under
10 år. •
De största svårigheterna bereddes likväl konungen genom
de band, grundlagen lade på hans krigiska ifver. Densamma
föreskref nemligen uttryckligen, att han, utan ständernas
hörande, ej finge börja anfallskrig. Och att alldeles trotsa dess
Bergman Schinkel, I, s. 322 o. f.; Toll, Biografisk teckning, s. 32 o. f.
2) Bergman Schinkel, s. 337. ’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
