Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ledde till något resultat. E mediertid öfvervintrade en del af
engelska flottan i Kattegat i Göteborg.
Nu kände Napoleons vrede inga gränser. Redan i Tilsit
hade han medgifvit Ryssland att bemägtiga sig Finland, fastän
kejsar Alexander i början synes tvekat att begagna sig häraf.
Nu lät Napoleon sitt sändebud i Petersburg påyrka denna
eröfring, hvarjemte Ryssland den 26 Oct. måste förklara
England krig. Efter Englands våldsbragd kastade sig det
fredliga Danmark helt och hållet i Frankrikes armar; den 31
Oct. slöts med detsamma i Fontainebleau ett fördrag; och
den 4 Nov. nödgades äfven Danmark förklara England krig;
detta skedde dock nästan motvilligt, emedan Danmark
fruktade att Sverge eller England skulle taga Norge, som i följd
af engelska flottans öfvervigt på hafven blef alldeles isoleradt
från moderlandet. Slutligen uppgjorde Napoleon en plan att
dela Sverge mellan Ryssland och Danmark i tvenne hälfter,
åtskiljda genom Motala ström; huruledes denna plan skulle
utföras, skola vi-längre fram se1).
I samma mån kejsar Alexander ansåg sig böra gifva vika
för Napoleon, hvilken han fruktade, samt hängifva sig åt
tanken på eröfringen af detta Finland, som Ryssland så länge
eftersträfvat, blef hans ton mot Sverge allt mera pockande.
Den 6 Oct. afläts en not till Gustaf Adolf, som kom denne
tillhanda den 27 Oct. i Helsingborg, hvari han fordrade, att
Sverge skulle uppfylla de gamla traktaterna af 1780 och 1800
angående Östersjöns tillslutande för England, i förening med
Ryssland och Danmark. Härå svarade Gustaf Adolf till en
början undvikande, att han erkände sin skyldighet i detta
hänseende, om de franska trupperna lemnade Östersjöns
hamnar och om dessa öppnades för Englands handel, men att i
motsatt fall de åberopade traktaterna voro utan gällande kraft.
Emedlertid hörde han sig före, hvilket understöd England
skulle vilja lemna honom i subsidier, trupper och krigsfartyg,
för händelse af ett gemensamt krig mot Ryssland.
Men straxt derefter begick Gustaf Adolf den
oförsigtig-heten att personligen såra kejsar Alexander genom att till
honom återsända en hög rysk orden, sedan han fått veta, att *)
*) Bergmau-Schinkel IV, s. 254 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
