Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
denne mottagit en fransk dylik. Genom en not från Stedingk
{Sverges sändebud i Petersburg) af den 18 Nov., hvilken den
1 Dec. anlände till Helsingborg, erhöll konungen högst
oroande underrättelser, att ryssarne samlade trupper till Finlands
eröfring och att kejsar Napoleon beslutit dela Sverge m. m. d.
Dessa underrättelser bekräftades genom en ny not från
Ryssland af den 28 Nov., hvari kejsaren, förbittrad öfver
konungens förolämpning, bestämdt fordrade att Sverge skulle
förklara England krig, hvarjemte han återsände serafimer-orden.
Öfver allt detta blef Gustaf Adolf bestört. Men han fattade
snart sitt beslut. Och detta blef: att tillsvidare uppgifva
Finland, som han under vintren ej ansåg sig kunna
försvara, men i stället med Englands tillhjelp eröfra
Norge från Danmark samt, märkvärdigt nog, äfven taga
Mecklenburg1). Huru det sednare skulle ske, är svårt att
inse; men det förra var både rimligt och möjligt; och Gustaf IV
Adolf följde i detta hänseende blott samma politik, som före
honom Carl X och Carl XII s$mt 4 år sednare Bernadotte.
Svårt är äfven att afgöra, hvilket parti som varit det bästa
«tt taga i den belägenhet, i hvilken Gustaf Adolf nu en gång
invecklat sig. Månne kejsar Napoleon i detta ögonblick
beviljat honom fred, äfven om han gjort de största eftergifter?
Månne Ryssland verkligen underlåtit att taga Finland, äfven
om han förklarat England ett för Sverges handel förstörande
krig?
Huru som helst, beslöt konungen — som likväl i det
längsta trodde, att hans kejserlige svåger ej skulle angripa
honom — att fördröja sitt svar på Rysslands sista
framställning, till dess han uppgjort någon öfverenskommelse med
England. Sedan han af denna magt begärt 2 millioner pund
sterling genast, en eskader af 6 till 8 linieskepp, som i
förening med Sverges flotta nästkommande vår borde agera under
svenska amiralens befäl, samt dessutom löfte om hjelptrupper,
afreste han den 10 Dec. från Helsingborg öfver Göteborg
till Stockholm, hvarefter han den 28 Dec. begaf sig till
Grips-holm, der hofvet sedermera tillbragte vintren. Sedan säkra
underrättelser om understöd från England inlupit, aflät konun- *)
*) Bergman-ScMnkel IV, s. 268.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
