Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturalismens uppkomst - I. Reaktionen mot romantiken. — Naturvetenskapernas uppsving. — Materialismen. — Utvecklingsläran. — De naturvetenskapliga åsikterna trycka sin prägel på den övriga kulturen. — Positivismen. — Utvecklingsfilosofien. — Materialismen. — Bibelkritiken. — Renan och Taine. — Pessimismen. — Politisk reaktion, demokratism och socialism. — Realismen förvandlas till naturalism. — Naturalismen i Frankrike. — Naturalismen i Ryssland. — Romantiken och naturalismen ytterlighetsrörelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 O
FÖRSTA DELEN: NATURALISMEN
land radikalismen representerad av framstegspartiet, som
emellertid icke fick något större inflytande. Det var Bismarck själv,
som genomförde de reformer, han ansåg nödvändiga för att
vinna massornas medverkan för militarismen. Så infördes
utsträckt rösträtt 1867 vid antagandet av författningen för det
Nordtyska förbundet. Men det socialdemokratiska partiet
förföljdes av Bismarck obönhörligt, och dess förnämsta män fängslades
eller landsförvisades. I Frankrike är det först på 70-talet under
Gambettas ledning, som den franska radikalismen når någon
styrka. I England lade Gladstone grunden till den allmänna
rösträtten genom valreformen av 1867 och av 1884, och den
genomfördes i och med valreformen 1913.
Den viktigaste av denna tids frågor är emellertid
arbetarerörelsen. Det fjärde ståndet gör nu sitt inträde på
skådeplatsen. Detta fjärde stånd hade skapats av storindustrien, som
under 50- och 60-talen tager fast form i Europa och hastigt
utvecklas. Denna industriens tillväxt gjorde slut på det gamla
förhållandet mellan arbetare och arbetsgivare. Förut hade
gesällen och lärlingen haft en någorlunda fast anställning hos
mästaren. Ofta hade de vid hans bord intagit sina måltider
och bott i hans hus. Storindustrien skapade däremot en ny
typ av arbetare, lönearbetaren, vilken hyrdes per dag och, på
grund av konkurrensen, ofta för en ringa penning. Vid
kristider avskedades han helt enkelt och stod då på gatan utan
tillgångar. Trots de stora rikedomar, som industrien skapade
åt kapitalisten, hade arbetarnas ställning på grund av dessa
omständigheter försämrats.
Redan vid tiden för den franska revolutionen hade åtskilliga
författare påpekat detta missförhållande. Men det var dock
först i början av 1800-talet, som Saint Simon och Fourier i
Frankrike samt Owen i England fäste uppmärksamheten på
storindustrialismens faror och påpekade arbetarståndets förtryck.
I samband med 1830 års revolution försökte man i Frankrike
förverkliga åtskilliga av denna tids utopistiska förslag, men
misslyckades. Vid 1848 års revolution hade arbetarna uppställt
fordran om rättighet till arbete, och man nödgades för att till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
