Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturalismens uppkomst - I. Reaktionen mot romantiken. — Naturvetenskapernas uppsving. — Materialismen. — Utvecklingsläran. — De naturvetenskapliga åsikterna trycka sin prägel på den övriga kulturen. — Positivismen. — Utvecklingsfilosofien. — Materialismen. — Bibelkritiken. — Renan och Taine. — Pessimismen. — Politisk reaktion, demokratism och socialism. — Realismen förvandlas till naturalism. — Naturalismen i Frankrike. — Naturalismen i Ryssland. — Romantiken och naturalismen ytterlighetsrörelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATURALISMENS UPPKOMST
2 3
mötesgå dessa fordringar inrätta arbetarverkstäder, vilka dock
voro så opraktiskt ordnade, att de snart upplöstes. 1838 hade
de engelska chartisterna formulerat sina fordringar på följande
sätt: allmän rösträtt, rättvis valkretsindelning, sluten
omröstning vid val av folkrepresentanter, årliga parlament, intet
valbarhetsstreck samt arvode åt parlamentsledamöter. Men de
engelska arbetarna uppnådde knappast någonting, delvis därför
att fordringarna voro för oklara och revolutionära.
Vid tiden omkring 1848 började emellertid Karl Marx serien
av sina rent vetenskapliga utredningar av arbetarfrågan och
samhällets ekonomiska förhållanden. Dessa skapade en ny
grundval för arbetarfrågans framgång. En av de tidigaste av hans
skrifter var hans Kommunistiska manifest från 1847 med de
berömda slutorden: »Proletärer, slut er samman». Hans
huvudarbete är »Kapitalet», vars första del publicerades 1867. Det
bidrog mäktigt till en fördjupad uppfattning av alla
arbetarefrågor och har blivit kallat socialismens bibel. Under
sextiotalet organiserade sig arbetarna på olika sätt. Redan 1863
hade Lassalle samlat Tysklands arbetare till en allmän
arbetareförening, som dock ännu icke hade en socialistisk karaktär.
Det socialdemokratiska arbetarepartiet stiftades först 1869. 1864
skapade Marx den s. k. U internationelle, d. v. s. den
internationella arbetareföreningen, och fick i detta ett vapen för
förverkligandet av sina kosmopolitiska arbetareidéer. Efter denna
tid har arbetarerörelsen gått ständigt framåt. Det är nutidens
och även framtidens stora kulturfråga. Hela senare delen av
1800-talet genljuder av proletärernas taktfasta uppmarsch. I
England har rörelsen i allmänhet varit inriktad på rent praktiska
och närliggande frågors lösning, på kontinenten har den
däremot länge bevarat en utopistisk och revolutionär karaktär, som
emellertid något stävjats av katedersocialismens uppträdande, och
så småningom nå vi under nästa period fram till det
ögonblick, då regeringarna själva taga arbetarfrågornas lösning om
hand.
Det var dessa naturvetenskapliga, filosofiska och sociala
strömningar, som nu inträngde i skönlitteraturen och gåvo denna
2 — 11338. J Mortensen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
