Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturalismens uppkomst - II. Den svenska naturalismens skaplynne. — Naturalismen i Danmark och Norge. — Politisk reaktion och realpolitik. — Unionsfrågan. — Försvarsfrågan. — Socialismens inträngande. — Signaturpoesien. — Nya strömningar från Norge och Danmark. — Översättningslitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATURALISMENS UPPKOMST
2 3
Jolin var en oförarglig skämtare och en skildrare av
Stockholmslivet ungefär av samma karaktär som August Blanche, Lea
skrev humoristiska bilder ur småborgarkretsar, och Starbäck
intresserade allmänheten med sina spännande historiska
romaner. Under hela femtiotalet hade väl knappast mer än en
skönlitterär författare av betydenhet uppstått, nämligen Victor
Rydberg. Han debuterade 1857 med sin första större roman
»Fribrytaren på Östersjön», och två år senare följde »Den
siste Athenaren», som i romanens form riktade ett angrepp
pä den härskande ortodoxien. Men detta arbete blev
märkvärdigt nog icke observerat. Det var först, då det 1866 utkom
i sin andra upplaga, som det fick den stora läsekrets det
sedan behöll ett par decennier framåt. Viktor Rydbergs
blomstringsperiod infaller för övrigt först under loppet av
sjuttiotalet, då han framlägger sina bästa prosaskrifter och sina
yppersta dikter.
På teatern var utan tvivel den svenska repertoaren i
tillväxt under denna tid. Man hade så småningom lärt sig att
skriva scendugliga dramer, vilket knappast tidigare varit fallet.
August Blanches dramer gingo härvid i spetsen. Han hade en
efterföljare i Jolin, vars många lustspel och sedekomedier voro
högt uppburna. Dahlgrens »Värmländingarna», en folklivsbild,
och Hedbergs »Bröllopet på Ulvåsa» voro också ständiga
stycken på repertoaren. Denna dramatiska produktion är av
betydelse, ty den har säkert i någon mån berett väg för
Strindberg. Men jämför man dessa dramer med vad som samtidigt
producerades i Norge av Ibsen, så faller skillnaden både i
konstnärlig form och i idéernas bärkraft skarpt i ögonen. Det
franska konversationsstycket inträngde också vid denna tid och
behärskar sedan sjuttio- och åttio-talens repertoar i den utsökta
regi, som det erhöll på Dramatiska teatern under Fredrikssons
ledning.
I lyriken var det alltjämt de klassiska skalderna från seklets
början, som betecknade höjdpunkten, men v. Braun, Talis Qualis,
Orvar Odd, Nybom m. fl. voro även populära. Under
sextiotalet debuterade en ny generation av skalder, det s. k. Namn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
