Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - August Strindberg - V. Mäster Olof. — Förebilder. — Olika redaktioner av dramat. — Prosadramat. — Grundtanken. — Det historiska. — Mäster Olof är ett problemdrama och en bekännelseskrift. — Karaktärerna. — Dramats form. — Dess yttre öden. — Versdramat. — Jämförelse med prosadramat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 O AUGUST STRINDBERG
och trott och dött på en lögn, svarar han: »Det var icke en
lögn, men det har blivit. När du var ung, moder, hade du
rätt, när jag blir gammal, ja, då har kanske jag orätt! Man
växer inte i kapp med tiden.»
Idéen har Strindberg fått från Buckle, och den kommer att
bliva en av de ledande principerna i hans liv. Här i dramat
formuleras den på det sättet, att ingen kan leva sitt liv till
ända utan att bliva avfälling från sina föregående ideal. Denna
utvecklingens idé, som i detta ögonblick behärskade sinnena,
har så fascinerat Strindberg, att han aldrig väl har trängt in i
en åsikt, förrän han åter arbetar för att komma ut ur den.
Han är behärskad av stridshästens lust att alltid vara i teten.
Strindberg yttrar i »I Röda rummet», att han på biblioteket
sorgfälligt studerat ämnet och hade stora ark fulla med vad
han kallade lokalfärg, och där han då och då hämtade en touche
för att icke avsikten med stycket skulle lysa för mycket igenom.
Att han under dessa år drev ivriga studier lider intet tvivel.
Sedan han kommit in vid biblioteket, hade han en halv avsikt,
som han själv säger, att kasta skönlitteraturen och i stället
ägna sig åt vetenskapligt författarskap. Säkerligen är det
under dessa år, som han skaffar sig den historiska
beläsenhet, som sedan kom hans författarskap till godo. Det var
naturligen också under dessa år, som han gjorde de studier,
vilka resulterade i hans Gamla Stockholm och Svenska folket
i helg och socken. Att Strindberg gjort ganska omfattande
studier till Mäster Olof framgår med all önskvärd tydlighet
ur Hanna Rydhs förtjänstfulla undersökning »De historiska
källorna till Strindbergs ’Mäster Olof’». Strindberg hade
»beslutat att bryta med det gängse skådespelet sådant det brukade
tillskäras på Fryxell och Afzelius», såsom han säger i
självbiografien. Troligen har han använt de flesta tillgängliga tryckta
källor om Gustaf Vasas historia såsom Geijer, Strinnholm,
Hallman, Erik Göransson Tegel. Dessutom har han gått tillbaka
till den senares historia i manuskript, ur vilken han hämtat
åtskilligt angående högförräderiprocessen. Slutligen hade han
också rådfrågat flera specialarbeten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
