Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - August Strindberg - VII. Framgång och försonlig stämning. — Gillets hemlighet. — Gamla Stockholm. — Svenska folket. — Nytt omslag. — Det nya riket. — Herr Bengts hustru. — Lycko-Pers resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 O AUGUST STRINDBERG
dugligast ansedde Mäster Sten, sedan Jacques svurit, att han
känner gillets hemlighet, d. v. s. de grundtal, på vilka kyrkans
plan vilar, och utan vilken kännedom byggnaden icke kan
slutföras. Jacques är en odugling, han tvivlar ständigt på sig själv,
han har icke tron.
Jacques har emellertid begått mened: han känner icke
gillets hemlighet. För att få veta den bryter han upp
gilleslådan i Gerhards närvaro, men han finner endast en
pergamentsremsa, och som han icke kan läsa, står han där lika klok. Men
Jacques lovar, att innan Valborgsmässoaftonen skall tornet stå
färdigt, ökat med sju alnar i höjden. Till tecken på att han
besitter gillets hemlighet, visar han inför domherren
pergamentsremsan, och det högljudda tadlet tystnar.
Valborgsmässoaftonen är inne. Tornet är rest. Det
återstår endast att infoga slutstenen, som bär byggmästarens,
Jacques, namn. Sten är utsedd att gå upp i tornet och ringa
i klockan för första gången. Jacques uppmanas emellertid av
sin hustru att själv gå åstad och ringa i klockorna för att*
nedtysta ryktet om att han icke vågar gå upp i tornet.
Kvällen är redan inne. Det tar till att storma, och plötsligt
börjar klockan ringa i tornet. Kordrängen kommer in och
uppmanar alla att fly undan, ty tornet ramlar. Men det är
icke Jacques, som satt klockan i rörelse, utan stormen. Det
ljuder ett dån som en åskknall, och tornet störtar.
Jacques har emellertid icke, som man tror, begrafts i
spillrorna, utan han har lupit sin väg. Nu kommer han tillbaka. För
att rädda sig skjuter han skulden på Jürgen, den ene av
mästarna, som stått för smidet till bygget. För att befria sig
från Gerhard, sin medbrottsling, lägger Jacques arsenik i hans
öl. Därefter ärnar han mörda sin fader. Han anser sig
nämligen icke rätt säker för att denne icke plötsligt kan komma
med upplysningar vid ett eller annat olägligt tillfälle. Han
söker därför narra den gamle, blinde fadern att störta ned i
källaren.
Men denne har sett och hört allt. Han vaknar åter
plötsligt till medvetande och bryter tystnaden. Han uppenbarar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
