Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - August Strindberg - X. Strindberg uppträder som fransk författare. — Trötthet på utlandet. — I Bayern. — Hemsöborna. — Skärkarlsliv. — Dramatiskt författarskap. — Fadren. — Kamraterna. — Fröken Julie. — Dramatiska reformförsök. — Fordringsägare och Paria. — Strindbergsteatern. — Spår av mystik i hans diktning. — Nietzschestämningar. — Tschandala. — I Havsbandet. — Strindberg tar avstånd från naturalismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AUGUST STRINDBERG
12 1
garn och vittjar i regnväder, så att han är kopparbrun i
ansiktet och älskar att kalla sig »Den Röde Mannen». På tröskeln
till sin wigwam röker han sin kalumet och tackar den store
anden, som gav honom »Den Vita Bisamråttan». Nu kan han
när som helst förvandla salt torsk till sötgädda, och han tar
fikon på tistlar och druvor på törnen. Den kan trolla. »Så
ungefär», slutar författaren, »fast inte så utblommerat, brukade
den trolske klockaren på Rånö berätta sin historia, när en
lustkutter förirrade sig ut i hans avlägsna vatten, och han hade
fått ett par supar för att visa ut aborrgrunden. Hur mycket,
som var sant, visste man aldrig, ty han ljög vartenda ord han
talade, och hur han hade det i ensamheten och fattigdomen
fick man inte reda på, ty det visade han aldrig.»
Klockaren på Rånö är en historia i Hofifmanns graciösa och
fantasirika stil, där liksom i »Der goldene Topf» dikt och
verklighet trolskt blandas med varandra. Historien förebådar i sin
fantastik Strindbergs senare drama Till Damaskus.
Under vistelsen i Bayern var det Strindberg åter upptog
sitt dramatiska författarskap. Det hade länge legat nere,
naturligt nog, då man ju icke spelade honom. Dramat var ju
dessutom långt svårtillgängligare för naturalistiska experiment än
prosaberättelsen. Han hade emellertid under årens lopp haft
åtskilliga planer att skriva än sagospel, än verklighetsstycken
för Josephson, som ju med framgång uppfört senast
»Lycko-pers resa». När han nu åter griper till pennan för att skriva
för teatern, kastar han sig på en ny genre: det naturalistiska
dramat. Ämnena äro valda ur samtiden och söka i
hänsynslöst återgivande av verkligheten att nå det yttersta. Är 1886
inlämnade han till Josephson sin första nutidskomedi Marodörer,
men den refuserades.
Under tiden hade han skrivit ett nytt stycke, ett av hans
egendomligaste, Fadren (1887). Här har Strindberg med sin
farkost sökt ut på djupen, där man har himmel över sig och
havet inunder men icke ser land. Det är ett mäktigt verk,
men ensidigt, fruktansvärt, rått, uppskakande, Det är också
skrivet direkt under intryck av den äktenskapliga kris, i vilken
10 — 18M8 J. Mortensen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
