Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - August Strindberg - X. Strindberg uppträder som fransk författare. — Trötthet på utlandet. — I Bayern. — Hemsöborna. — Skärkarlsliv. — Dramatiskt författarskap. — Fadren. — Kamraterna. — Fröken Julie. — Dramatiska reformförsök. — Fordringsägare och Paria. — Strindbergsteatern. — Spår av mystik i hans diktning. — Nietzschestämningar. — Tschandala. — I Havsbandet. — Strindberg tar avstånd från naturalismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AUGUST STRINDBERG
12 1
sjörövarna och hängde dem. Cesar var en »övermänniska», som
förstod sin omgivning och icke lät den spela sig på fingrarna,
som fiskarna göra med intendenten Borg.
Men också har det väl icke varit Strindbergs avsikt att
skildra det triumferande geniets historia utan dess undergång.
Borg slutar som Nietzsche själv i vansinne. Han är ett teoretiskt
geni, icke ett praktiskt som Julius Cesar. Han är en Dupin,
lössläppt på naturvetenskapernas område, bland mycket annat
sysselsatt med att framställa en homunculus på flaska. Eller
kanske ännu riktigare, han erbjuder nog en ganska trogen bild
av Strindberg själv därute i skärgården, hållande alla på avstånd,
sysselsatt med naturvetenskapliga,experiment. Även med denna
restriktion torde det knappast lyckats Strindberg att giva läsaren
den övertygelsen, att Borg är ett geni. Men redan den tyska
estetiken visste, att intet är svårare för konsten att framställa.
Det är för övrigt icke endast denna Nietzsches aristokratism,
som präglar Strindbergs arbete. Detta element korsas med ett
annat, som hittills alldeles förbisetts, men som det är nog så
intressant att fästa uppmärksamheten på. 1884 utkom Huysmans’
A rebours, ett arbete, som i vissa avseenden betecknar
bortgli-dandet från den föregående verklighetsskildringen: fantasien
håller åter sitt intåg i dikten. Borg erinrar i många avseenden
om hjälten i denna bok, Des Esseintes. Han är liksom denne
en raffinerad estetiker av den mest extravaganta smak. Han är
klädd, då han går i fiskebåten, i krokodilchagrinkängor,
laxfärgade handskar, bäverbrun vårrock, mossgröna benkläder, han
har svart, jämnklippt lugg, exotiska mustascher och begagnar
lorgnett. Des Esseintes möblerar: så gör också Borg. Och
slutligen finnes där beskrivningen på, hur han omskapar
skärgårdsklipporna till ett italienskt landskap, som i »A rebours»
har sin motsvarighet i matsalens inredning som skeppshytten
på en oceanångare, bak vars fönster man ser mekaniska fiskar
pliktskyldigt röra sig av och an o. s. v.
»I Havsbandet» står därför liksom vissa av Ola Hanssons
arbeten på övergången från naturalismen till den följande
riktningen, symbolismen, ett övergångsskede, som mer eller mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
