Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det unga Sverige - Litterär skandinavism under åttiotalet. — Den svenska naturalismen mindre målmedveten än den dansk-norska. — Den saknar ledare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
det unga sverige 248
djupt och så fascinerande som J. P. Jacobsen. Hans böcker,
skrivna i den utsökt slipade stil, som knappast någon annan
skandinavisk författare når upp till, och hans rika lyriska gemyt
tilltalade icke minst svenskarna. Och slutligen var där Georg
Brandes’ arbeten, som lyste av idéernas eld och som alltid
öppnade nya perspektiv. De lästes kanske icke av så många,
men i stället av de utvalda, av skriftställarne, som voro
mottagligast och som i sin ordning spredo hans livssyn vidare.
Det var först vid mitten av åttiotalet, som den naturalistiska
strömningen började utbreda sig i Sverige. En hel skara av unga
svenska författare debuterar under åttiotalets första år. Dit höra
Gustaf af Geijerstam, Oscar Levertin, Ola Hansson, Tor
Hedberg, Axel Lundegård och flera andra. De utgöra kärnan av
den radikala grupp, som man vid denna tid började
sammanfatta under benämningen »det unga Sverige». Det gemensamma
för dem alla är den naturalistiskt-radikala världsuppfattningen,
men eljest äro de till temperament och livssyn varandra ganska
olika, och de gå även snart åt skilda håll.
Den svenska naturalismen var icke på långt när så
målmedveten och fast organiserad som den danska. Där hade bröderna
Brandes redan i mitten av sjuttiotalet börjat utgiva tidskriften
Det nittende Aarhundrede, och 1884 grundlades Politiken, sedan en
splittring inträtt mellan »européerna», den kosmopolitiska
idériktningens banérförare, och den danska bondevänstern. I Sverige
lyckades däremot aldrig naturalismen få något eget
självständigt organ, från vilket den kunde utbreda sina åsikter och
bekämpa motståndarnas. För en kort tid 1885 såg det ut, som
om »Aftonbladet» skulle komma att spela denna roll, men snart
förändrades signalerna, och »Aftonbladet» blev i stället liksom
tidigare ett språkrör för reaktionen. I Arvid Ahnfelts tidskrift,
Ur dagens krönika, hade åtskilliga av »det unga Sverige»
tillfälle att få sina alster tryckta, utan att man därför kan säga,
o
att tidskriften helt ställt sig i de nya idéernas tjänst. Ar 1885
och 1886 utgav Gustaf af Geijerstam ett par årshäften av en
Revy, men den fortsattes icke, och sedan stodo de unga i
själva verket utan något organ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
