Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ola Hansson - II. Sensitiva amorosa. — Parias. — Hos Huldran. — Amors hämnd. — Vägen till livet. — Tidens kvinnor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 00
ola hansson
och säger, att det är så eller så; där försiggå i hennes väsen
oupphörligen hemliga processer, vilka metamorfosera hennes
kropp och hennes själ minut efter minut, processer hos dig och
hos dem, som du hållit av i livet och dragit intill dig i ömhet,
vilka varken du eller de känna, vari de bestå. Är det du, som
ser med en annan syn, eller är det den andra, som förändrats
och blivit en annan? Det vet du icke; du vet blott, att denna
människa, som kommit dig allt närmare, tills du uppgått i henne
och hon i dig, med ett ryckts loss och nu står långt, långt
borta från dig och står där som ett likgiltigt eller förhatligt
föremål, med vilket du ingenting vill ha att göra eller som du
i ovilja skyr.»
Denna tes belyses nu i några intimt berättade historier. En
man älskar en kvinna, men en dag ser han hos länsmannen en
barnamörderska, vars vanställda drag slå honom genom sin
likhet med fästmöns. Detta ansikte bränner sig in i hans själ.
Han ser icke längre fästmön utan barnamörderskan, och hans
kärlek är död. »Vad tjänar det till att söka bygga upp ett
liv, då vi behärskas av makter, som vi icke känna och då vi
icke veta mer om vårt lönliga känsloliv än de grodd och knoppar,
som nu svälla och spira här runt omkring oss veta, hur deras
celler danas?»
Där är historien om en man, som reser ned till Italien på
bröllopsresa med sin unga hustru. Han har gift sig utan att
egentligen älska henne mer, än han kunnat älska många andra
kvinnor, som kommit i hans väg. Men under två månader är
han helt lycklig. Så en dag ser han på en restaurang en ung,
förfinad engelska, vars ansiktsdrag påminna om en antik kamé.
Vid sidan om henne förefaller honom hustruns ansikte trivialt
och trint som en barnunges. Och denna engelska, vilken han
aldrig tilltalat, skjuter undan hustrun, som för honom blir en
likgiltig och främmande människa. Eller vilken fin och sann
psykologi uppenbarar icke historien om den gamle ungkarlen,
som en afton, där han sitter för att rätta kriaböcker, ur
minnenas dunkel ser två mörka ögon lysa emot sig, blicken hos
en ung kvinna, som han träffat för många år sedan. Det står
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
