Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturalismens utbredning - Naturalismens förhållande till realismen och liberalismen. — Radikalismens genombrott. — Motstånd i tidningspressen. — Wirsén och åttiotalet. — Rydbergs och Snoilskys förhållande till åttiotalet. — Vetenskaperna. — Utilisterna: Anton Nyström, Hjalmar Öhrvall, Knut Wicksell. — Verdandi. — Sedlighetsdiskussionen. — Verdandis verksamhet. — Festen för Brandes. — Verdandis betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
naturalismens utbredning
3 i 9
band, som kyrkan ålägger sina medlemmar. Femtonåringar
gingo till nattvarden, icke som en religiös högtid, utan därför
att de eljest icke kunde komma in vid universitetet och av
andra världsliga skäl. Studenter demonstrerade mot att avlägga
faneden. Överallt uppsäger man kyrkan tro och lydnad. Den
religiösa toleransens idé arbetar sig långsamt framåt. Efter ett
halvt sekels folkskolebildning voro arbetarna mogna att träda
fram på den politiska arenan. Socialismen bryter under dessa
år igenom, och den strid mellan radikalism och konservatism,
som redan brann i Danmark, skulle ett decennium senare även
börja i Sverige. Ropen på religionsfrihet blevo allt högljuddare.
Vid 1882 års riksdag framlades av K. P. Arnoldson ett
lagförslag om att var och en, som så önskade, skulle äga rätt att
utgå ur statskyrkan utan att uppgiva det samfund, dit han
ville övergå. Förslaget avstyrktes enhälligt av lagutskottet och
föll naturligtvis i bägge kamrarna. Och efter trettiosex års
utveckling ha vi vis ä vis rätten att utträda ur statskyrkan
icke hunnit ut över 1882 års ståndpunkt.
Även vid 1885 års riksdag framlades i andra kammaren en
del motioner i syfte att främja religionsfriheten. Särskilt
uppseende väckte ett förslag om rätt för statskyrkans medlemmar
att ingå civiläktenskap. Motionen föll, sedan den avstyrkts av
utskottet med bl. a. den motiveringen, att i de länder, där
civiläktenskapet införts, detta visat sig förringa äktenskapets
helgd. Det dröjde ända till 1908, innan detta önskemål om
civiläktenskap blev uppfyllt.
Det är lätt att inse, att dylika dittills icke hörda radikala
åsikter, när de plötsligt började predikas, skulle möta ett
allvarligt motstånd. Det var också fallet. Överallt stötte de unga
mot den kompakta majoritetens mur. Så gott som hela
huvudstadspressen ställde sig avvisande mot de nya författarna, och
av de få tidskrifterna intog »Svensk tidskrift» en mycket
reserverad hållning, och »Nordisk tidskrift» sysslade på grund
av sitt program icke med politiska och sociala frågor. Och
då de unga, som sagt, icke hade och aldrig fingo något
nämnvärt eget organ, blev striden svår och uppslitande. I spetsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
