Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturalismens utbredning - Naturalismens förhållande till realismen och liberalismen. — Radikalismens genombrott. — Motstånd i tidningspressen. — Wirsén och åttiotalet. — Rydbergs och Snoilskys förhållande till åttiotalet. — Vetenskaperna. — Utilisterna: Anton Nyström, Hjalmar Öhrvall, Knut Wicksell. — Verdandi. — Sedlighetsdiskussionen. — Verdandis verksamhet. — Festen för Brandes. — Verdandis betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
naturalismens utbredning
3 i 9
emot ortodoxien gör sig en friare riktning gällande, och även
i de teologiska fakulteterna tränger något av tidens bibelkritiska
tendenser in. Darwinismen, ehuru starkt bekämpad, vinner
insteg inom naturvetenskaperna. En av de första svenska
vetenskapsmän, som anslöto sig till de nya teorierna, var Fritiof
Holmgren, professor i fysiologi i Upsala.
I den estetiska disciplinen fick den rena estetiken småningom
vika för litteraturhistorien, där man började tillämpa ett
historiskt betraktelsesätt. I alla vetenskaperna gör sig efter tyskt
inflytande gällande ett starkare krav på specialisering och
metodisk undersökning.
Den engelska empiriska filosofien erhöll icke någon
representant vid våra universitet, såsom t. ex. fallet var i Köpenhamn,
där denna riktning på ett så glänsande sätt företräddes av
Harald Höfifding. Dessa åsikter spriddes huvudsakligen genom
översättningar av Spencers och Mills och liknande arbeten.
Och det var liksom då cartesianismen infördes i vårt land
snarare läkarna och naturvetenskapsmännen än yrkesfilosoferna,
som intresserade sig för de nya åsikterna. Så fann den franska
positivismen en företrädare i läkaren Anton Nyström, som i
Positivismen (1879) gav en systematisk framställning av denna
filosofi, och i andra skrifter belyste sociala, religiösa och
politiska frågor ur radikala synpunkter. Han stiftade även ett
positivistiskt samfund i Stockholm 1879, och på hans initiativ
grundlades 1880 Arbetarinstitutet, den första anstalten i Sverige
för spridande av upplysning bland arbetarklassen genom
populärvetenskapliga föreläsningar.
Med den utilistiska och demokratiska rörelsens utveckling i
Sverige äro två namn oupplösligt förenade, nämligen Hjalmar
Ohrvalls och Knut Wicksells. Olika till temperament och
läggning, ha de dock bägge varit besjälade av samma varmhjärtade
människokärlek. Öhrvall har för ungdomen varit läraren och
vännen, representanten för den trygga rättrådigheten. Wicksell
har varit stridsmannen och polemikern. Öhrvall har översatt
flera arbeten av Stuart Mill (Om frihet, Tre religionshistoriska
avhandlingar, Utilitarism m. fl.) och genom egna skrifter och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
