Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturalismens utbredning - Naturalismens förhållande till realismen och liberalismen. — Radikalismens genombrott. — Motstånd i tidningspressen. — Wirsén och åttiotalet. — Rydbergs och Snoilskys förhållande till åttiotalet. — Vetenskaperna. — Utilisterna: Anton Nyström, Hjalmar Öhrvall, Knut Wicksell. — Verdandi. — Sedlighetsdiskussionen. — Verdandis verksamhet. — Festen för Brandes. — Verdandis betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3i6
naturalismens utbredning 3 i 9
fulla rytmer gav han uttryck åt ett starkt frihetspatos. Under
åttiotalets tidigare år närmade sig Snoilsky de nya strömningarna.
Han drömde om att låta sin dikt fyllas av tidens nya sociala
innehåll:
»O, den som kunde skänka dikten så
den enkla form, som tusenden förstå,
den form, som frambär kraftigt vardagsbröd
till tjänst för hunger, ej för överflöd!»
Han har skrivit en liten grupp dikter, som tydligt bär
vittne om hans nya sociala vyer. Men Snoilsky var med
alltför starka band fäst vid traditionen för att kunna bryta. Från
de senare åren av hans liv finnas många yttranden, som
visa, att han med en viss bitterhet tyckte sig se, att tiden
gled ifrån honom, att han ej längre stod i kontakt med den
nya ungdomen.
Jag har redan förut påpekat, hur i Frankrike den
naturalistiska riktningen i skönlitteraturen organiskt framväxte ur ett
nytt vetenskapligt åskådningssätt, medan i Sverige väckelsen
kom från litteraturen. Den svenska vetenskapen hade på
sextiotalet stelnat i sina gamla former utan att befruktas av den
utländska forskningens nya rön och upptäckter. Universiteten,
som ju utgöra nästan de enda centralpunkterna för det
vetenskapliga livet i Sverige, voro övervägande orienterade mot
Tyskland, men stodo främmande för franskt och engelskt
forskningsarbete. Boströms filosofi, en utlöpare av den tyska
metafysiken, satt ännu vid makten. Den tyska estetiken, särskilt
Vischers och Zimmermanns system, studerades alltjämt.
Ortodoxien höll ännu sin stränga hand över forskningen. Den unga
generationen, som strömmade till universiteten, törstig efter
vetande och livsinnehåll, fann brunnarna utsinade. Det finnes
i tidens litteratur — hos Strindberg, Ola Hansson, Geijerstam,
Lundegård — många vittnesbörd om, hur dött universitetslivet
verkade på de unga.
Under åttiotalets lopp inträngde även vid universiteten de
nya strömningarna. Boströmianismen förlorar sitt välde; gent-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
