Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
andra delen: symbolismen
Bergsons filosofi utmärkes av hög idealitet, av framställningens
glans och stundom poetiska skönhet. Den har i vissa
avseenden genom sin fördjupade psykologi verkat berikande på
konst och litteratur. Men den innehåller åtskilliga dunkla och
motsägande punkter (såsom instinktens och intuitionens
förhållande till varandra eller den absoluta motsättningen mellan
organiskt och oorganiskt), och förstått eller missförstått har hans
system börjat bliva en modefilosofi för den s. k. bildade
medelklassen. Hans intuitionslära har givit anledning till ett
»känslo-tänkande», som rymmer åtskillig tankelättja och ett visst
förakt för den exakta vetenskapens svala rymder.
Även i tidens förhållande till de religiösa problemen kan
man förmärka ett omslag. De angrepp, som positivismen
riktat mot statskyrkan, utlösas under denna period i praktiska
reformer, så att individens mått av religionsfrihet i själva verket
ökas. Samtidigt intränger det historiska och
exegetiskt-filoso-fiska betraktelsesättet i någon mån även inom den officiella
teologien, vilket har till följd, att kristendomens dogmatiska
lärobyggnad undergräves, och att man i stället betonar religionens
betydelse som andlig kraft, som värdeskapande faktor för livet
och personligheten. Man sätter knappast sanningen i första
rummet utan livsvärdet. Som en reaktion mot intellektualismens
torrhet vakna åter människans religiösa behov, och intresset
för dessa problem är inom de bildade klasserna i stigande. Ett
uttryck härför är även det ivriga studiet av den jämförande
religionshistorien, som bedrives i alla länder.
Det är svårt att säga, om denna nyidealistiska riktning nått
sin höjdpunkt eller ännu befinner sig i utveckling. I varje fall
är denna reaktion mot positivismen och realismen mera
obestämd och långt mindre vittgående än nyromantikens reaktion
mot sjuttonhundratalets rationalism. Adertonhundratalets
tankearbete hade slagit för djupa rötter. Visserligen äro en del
författares omvändelse till den katolska tron symptomatisk för tiden,
men i allmänhet stanna denna periods kulturpersonligheter vid
en subjektivt växlande mystik och panteism. Den
romantiskt-symbolistiska strömningen öppnade åter känslolivets djupare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
