Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
andra delen: symbolismen
största kraft sköta utrikespolitiken, så i England Beaconsfield,
i Tyskland Bismarck under det att den liberale Gladstone är
en fredsvän, som drömmer om ett jämviktsförhållande mellan
folken, baserat på rättvisa och förhandling. För övrigt
försiggår under denna tid en så utbredd förskjutning i det allmänna
tänkesättet, åtminstone i de västeuropeiska staterna, att den
gamla högern försvinner och lämnar plats för ett parti, som
knappast principiellt ställer sig emot vissa radikala fordringar,
utan under omständigheternas tryck själv genomför vissa av den
modärna radikalismens postulater.
Den drivande kraften i inrikespolitiken blir däremot
socialdemokratien. Efter Pariserkommunen är partiet några år framåt svagt i
Frankrike, och den gamla internationalen upplöses. Men vid slutet
av sjuttiotalet börjar det åter göra sig gällande. I Tyskland
söker Bismarck först att slå ned partiet genom hårda
undantagslagar, men detta lyckas icke, tvärtom tillväxte det i antal.
o
Ar 1877 röstade knappast 500 tusen socialdemokrater, och de
lyckades endast insätta tolv av de sina i riksdagen; 1890 hade
antalet väljare växt till 1 500 000, och deras deputerade utgjorde
trettiofem. Under trycket av denna maktfaktor hade under
tiden Bismarck slagit om i sin politik mot socialisterna, i det
han upphävde tvångslagarna och sökte vinna arbetarna genom
att införa ålderdoms- och invalidförsäkring. Detta statens
ingripande i arbetarefrågorna, som utgått från de s. k.
katedersocialisterna, vann överallt efterföljd och utgör ett av de mest
betydelsefulla uppslagen i denna tids politik.
Överallt skärptes också, allt eftersom radikalismen kom
till makten, striden mot klerikalismen. I Tyskland gick även
här Bismarck i teten, då han fruktade att gammalkatolikernas
antagande av påvens ofelbarhetsförklaring skulle ställa kyrkan
över staten. Men över denna erkände Bismarck ingen makt.
Han upptog kampen mot katolska kyrkan och införde därunder
en något friare skolordning samt borgerligt äktenskap, varjämte
han fördrev jesuiterna; men då han dels icke ville försvaga
religionen som samhällsbevarande kraft, dels även mötte
opposition från de evangeliskt-lutherska, som fruktade för sin egen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
