Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
symbolismens uppkomst
i 9
ställning, måste Bismarck slå in på vägen till Canossa och söka
försoning med påvemakten. Även i England rördes i någon
mån vid kyrkans supremati genom en friare skolordning, utan
att det dock kom till någon större uppgörelse. I Frankrike
löpte man däremot linan ut. Då man där gång på gång
påträffade påvemakten bakom försöken att störta republiken och
även bakom Dreyfusprocessen kunde spåra ett klerikalt
inflytande, upplöstes först kongregationerna, och slutligen
genomfördes skilsmässan mellan kyrkan och staten.
I Skandinavien hade naturalismen icke haft samma ensidigt
analytiska karaktär som i Frankrike. Den stränga analysen låg
överhuvud taget icke för det skandinaviska temperamentet.
Varken Jacobsen eller Strindberg låta utan vidare resumera sig
efter naturalismens program. Där bröt fram mycken lyrik och
romantik både i »Niels Lyhne» och i »Mäster Olof». Och
detsamma gäller om Ibsen och Björnson, vilka båda hade starka
rötter i romantisk diktning. Ett visst ögonblick hade
emellertid indignations- och tendenslitteraturen blomstrat, delvis under
inflytande av det väl något missförstådda Brandeska
lystringsordet om att sätta problem under debatt. Säkert är, att redan
i slutet av sjuttiotalet inställde sig i Danmark en viss reaktion
mot skoltvånget, mot att gå i takt och rättning. Redan 1877,
när Drachmann for till Dybböl och inför minnena på slagfältet
skrev sin av patriotism genombävade lilla skrift »Derovre fra
Grænsen», befann han sig på krigsstråten. I skarpare form
riktade han angreppet mot Brandesianismen 1883 i
Skygge-billeder, vars sista parti »Ostende-Brügge» betecknar hans
officiella avfall från skolan, som dock sedan följdes av ett
åtminstone personligt närmande. Gjellerup följde efter, då han två
år senare i Vandreaaret (1885) skildrade hemkomsten till
Danmark och opponerade mot Brandes’ polemiska skildring av
Drachmann i »Det möderne Gjennembruds Mænd».
1877 hade Brandes lämnat Kjöbenhavn och slagit sig
ned i Berlin. När han 1883 återkom till hemlandet, hade han
genomgått en utveckling. I sina första berömda oeh lysande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
