Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
andra delen: symbolismen
Härmed bortfaller Bergsons absoluta motsatsförhållande mellan
intuitionens och intellektets verksamhet. Med sitt rika gemyt
och sin oskymda blick står Hans Larsson i sina många och
omfattande skrifter som en frisinnad kulturpersonlighet av rang.
Han har haft öppet sinne för såväl tidens nya andliga behov
som för utvecklingens kontinuitet, och hans dämpade och
kultiverade röst har alltid gjort sig hörd över dagsstriderna.
Kampen mot naturalismen fördes ivrigast av Vitalis
Norström, som började såsom boströmian men i anknytning till
nykantianismen kritiserade sig ut ur boströmianismen, i det
han insåg nödvändigheten av att gå tillbaka till en mera
er-farenhetsmässig kunskapsteoretisk ståndpunkt. Men han
reagerade också mot naturvetenskapens »ödesdigra ensidighet», vilken
inskränker erfarenhetsbegreppet till det sinnliga området med
förkastande eller förnekande av de osinnliga eller förnuftiga
erfarenheterna. Dessa synpunkter har Norström framställt
i Naturkunskapens självbesinning (1907). Naturvetenskaperna
kunna ej lösa det andliga livets problem, då de endast kunna
uppfatta jaget från yttre synpunkt som en från olika håll
sam-manströmmande mångfald av krafter utan väsentlig enhet — i
huvudsak samma tankegång som hos James och flera av de
modärna filosoferna. Från liknande synpunkt reagerar
Norström mot den modärna radikalismens allmänna världsåskådning.
Socialismen har visserligen sitt berättigande som en nödvändig
reaktion mot vissa överkulturens verkningar, men såsom allmän
livsåskådning kränker den enligt Norström såväl kulturens fria
mänsklighet som samhällets organiska natur. Han kallar den
för »våra dagars antikrist».
Från sin kritiska ståndpunkt ansåg Norström det omöjligt
att driva metafysik (den undre tankegränsen) och betonade, att
kunskapens princip ligger utanför förståndet (den övre
tankegränsen); livsvärdena bestämmas icke genom reflexion utan
genom känslan. Liksom Kant anser därför Norström, att det
praktiska livet står över det teoretiska, det personliga livet över
vetenskapen. Kunskapen är till för livets skull, ej livet för
kunskapens. På denna väg kom Norström att erkänna kristen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
