Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OSCAR LEVERTIN
12 1
turhistoria i högre mening. Det var dessa egenskaper Levertin
i så hög grad var i besittning av.
Levertins rent litteraturhistoriska undersökningar inledas av
hans doktorsavhandling, Studier öfver fars och farsörer i
Frankrike mellan Renaissancen och Moliére. Det är en nybörjarbok
och utgör en tämligen oredig, övervägande bibliografisk
uppräkning. Men ämnet var också för stort — det hade behövts
många års specialstudier för att föra det till ett gott slut. Hans
Teater och drama under Gustaf III ger däremot en livlig och
intressant bild av den gustavianska tidens teaterförhållanden,
redan baserad på källforskningar. Hans undersökning om Gustaf
III som dramatisk författare är också synnerligen uttömmande;
fråga är väl endast, om icke det historiska perspektivet kunde
varit vidare. Hans Johan Wellander är framför allt intressant
genom sina kulturhistoriska skildringar. Carl von Linné, hans
dittills störst anlagda arbete, blev tyvärr endast ett löftesrikt
fragment. Efter hans död utgavs på grundval av hans
föreläs-ningsmanuskripter en Fransk litteraturhistoria i tre band, som
sträcker sig från renässansen upp till 1700-talet. Vid sidan om
dessa litteraturhistoriska avhandlingar drev han även omfattande
konsthistoriska undersökningar. Hans förnämsta arbeten på detta
område äro hans stora bok om Niclas Lafre7isen, hans studie
över Jacques Callot samt smärre monografier över A. Roslin
och G. Lundberg.
Ehuru Levertins rent litteratur- och konsthistoriska
forskningsarbeten således äro betydande, har ban dock verkat långt
mera genom sina essayer och kritiker än genom sina
vetenskapliga undersökningar. Han har först och främst genom
en hel rad av uppsatser förnyat uppfattningen av frihetstiden
och Gustaf III:s tidsålder. Den äldre svenska
litteraturforskningens skildringar av upplysningstidevarvet voro dels färgade
av de reaktionära synpunkter, från vilka romantiken betraktade
rationalismens idéer, dels saknade de ett verkligt inlevande i
tidens anda. Levertin däremot hade med stort utbyte
tillgodogjort sig den nyare utländska forskningen och särskilt genom
studiet av Goncourtarnas kulturhistoriska monografier fått ögo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
