Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELLEN KEY
163
drev Ellen Key fram i stridslinjen. Då 1889 några unga män,
däribland Branting, dömdes till fängelsestraff för hädelse mot
gud, väcktes hennes flammande rättfärdighetskänsla, och hon
bröt tystnaden. Hon höll tvänne föredrag, Några tankar om
huru reaktioner uppstå och Om yttrande- och tryckfrihet, vilka hon
samma år publicerade som sin första skrift. Hon var då fyrtio
år gammal. Hon uppträdde här vältaligt och varmt för ordets
och tankens frihet.
Med skärpa framhåller hon, att åsikter endast kunna
bekämpas med andliga vapen och att aldrig dödas en idé genom
något annat än en klarare, sannare, ädlare idé.
Under nittiotalets första år genomlevde Ellen Key en
personlig kris. Hennes föräldrar hade dött, och hon stod mera
ensam än förr. Hon hade prövat smärtan och besvikelsen. Även
hennes närmaste vänner, Ernst Ahlgren, Anne-Charlotte Leffler
och Sonja Kovalewsky bortrycktes av döden. Närmast som
en tacksamhetsgärd mot deras minne utgav Ellen Key sina
tre små utsökta studier över deras liv och gärning. Härigenom
indrogs hon i en polemik med Eva Fryxell, som i »Svensk
Tidskrift» 1893 under rubriken »Kvinnliga författaretyper för
den naturalistiska riktningen på 1880-talet» från
kristligt-kon-servativ ståndpunkt angrep de döda författarinnorna för deras
uppfattning av kvinnan och kärleken. Såväl Ellen Key själv
som hennes döda vänner anklagades i tidskriften för osedliga
tendenser. Men den verkliga stormen kring Ellen Keys namn
utbröt dock först 1895—96 då hon i Köpenhamn, Göteborg
och Stockholm höll sitt sedan publicerade föredrag om
Missbrukad kvinnokraft.
I den svenska kvinnorörelsens historia intar Ellen Key en
plats vid sidan av Fredrika Bremer. Det finnes i själva verket
i deras andliga struktur åtskilliga beröringspunkter, de äga
samma omfattande och varma moderlighet, samma ömhet mot
allt lidande, samma omutliga rättskänsla och rena vilja. Bägge
satte i sin livsverksamhet in det vackrast och djupast kvinnliga
i sin natur. Men det fanns hos Fredrika Bremer någonting
ensidigt och förkrympt, någonting doktrinärt, som snarare ökades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
